På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

Musiken beskriver känslor

KOMPOSITÖR.

Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst.

11.5.2022 kl. 06:00

– Musiken har nog varit med mig ända från början. Min pappa var orgelbyggare, vilket gjorde att vi alltid hade huset fullt med olika instrument som jag tyckte om att testa. Min mamma utbildade sig senare till kantor och i något skede konstaterade hon att det är lika bra att jag får ta lektioner då jag ändå håller på och spelar hela tiden.

Niels Burgmann är född i Tyskland och uppvuxen i Sverige. Efter att ha tagit organistexamen i Sverige ville han studera vidare och valet föll på Sibelius-A kademin i Helsingfors. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka som kantor i Matteus församling.

– Det var i tonåren som jag blev seriös med att spela musik, men jag började studera musik först senare. Jag tyckte både om klassisk musik och rockmusik, vilket utgjorde en god musikalisk balans. Min orgellärare talade varmt om kantorsyrket och det var väl en av orsakerna som ledde in mig på kyrkomusik.

Behöver vara nyfiken och flexibel

Niels Burgmann betonar att en god musiker inte nödvändigtvis är en musiker som aldrig gör några fel.

– En god musiker är den som kan reda upp alla fel hen gör, säger han med ett skratt.

Han beskriver en god kantor som någon som är både flexibel och som kan tänka utanför sina egna preferenser och referensramar.

– Alla kantorer har inte lyxen att ha kolleger, vilket gör att det kan vara ganska krävande att göra allt själv. Då är det bra att vara nyfiken på både människor och musik och att våga prova på det som kanske känns lite obekvämt. Vi som har inflytande behöver vara lyhörda för vad för slags musik församlingsborna behöver.

Han tänker att kyrkomusiken i framtiden på många sätt kommer att utformas på olika sätt på olika lokala plan.

– Det finns utrymme för väldigt olika slags musik. Det som kantorer kanske behöver akta sig för i framtiden är att glömma bort sådan musik som inte tilltalar alla. Samtidigt som jag också tror att det är bra att våga vara självkritisk och pragmatisk och ställa sig frågan, till exempel inför nästa psalmbok: vilka sånger använder vi inte?

Förutom orgeln, den liturgiska och den klassiska musiken har Burgmann de senaste 15 åren även upptäckt en ”ny” identitet som körledare.

– Det är något jag trivs väldigt bra med. Förutom att det finns mycket, mycket bra körmusik så är det också en social gemenskap med en grupp människor som tillsammans får musiken att lyfta.

Inspireras av text och konst

Genom åren har Niels Burgmann också själv komponerat en del musik.

– Länge komponerade jag nästan bara körmusik, där jag känner till instrumenten bra och vet vad som fungerar och inte fungerar. Men mer och mer har jag också börjat komponera instrumentalmusik. Ju mer man gör det desto lättare faller bitarna på plats.

Han utgår gärna från någon text då han skriver, även om musiken skulle vara instrumental. Det är särskilt stämningen i en text han är ute efter.

– Texten är väldigt viktig för mig. Jag älskar också att gå på konstutställningar och inspireras mycket av olika former av konst. Det är hemskt lyxigt att vara kompositör i dagens läge där vilken musik som spelas och skrivs inte bestäms ovanifrån likt den gjordes på till exempel 1800-talet. Då var musiken kanske lite mer funktionell medan det i dagens läge är okej att både skriva traditionellt och att experimentera.

Han säger att den musik han lyssnar på inte nödvändigtvis är den musik han skriver själv.

– Då jag skriver blir det ofta klassisk musik i nutida, modernistisk stil medan jag lyssnar på musik som ofta är mer rockbetonad, sådant som jag vuxit upp med.

Vad betyder musiken för dig?

– Musik och text beskriver känslor och är ett sätt att fundera på livet och dess innehåll. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan musik. Själv tror jag att jag behöver en ganska stor palett med olika stilar och stämningar. Musik blir ett sätt där jag kan uttrycka mig själv.


Du kan höra Niels Burgmann i Nordsjö kyrka den 7 juni som en del av öppningskonserten för festivalen Med metron till musiken.

Johan Myrskog


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet