Sanna Kiiski med tre barn i skolåldern på Drumsö i Helsingfors blev överraskad och arg. Strax före påsk fick hon veta att Johannes församling från augusti 2023 lägger ner eftisverksamheten i Drumsö kyrka. Samma höst stängs också samma verksamhet i innerstaden, i Kronohagen.
– Jag blev arg för Eftis har varit så viktigt för oss, säger hon.
Men det är mera för principen än för familjens egna behov just nu. I vår har Sanna Kiiskis yngsta, nioårigen, som sista i familjen vuxit ur eftisåldern.
– Vår familj är inte jättereligiös och för mig har det varit skönt att barnen har kunnat lära sig om den kristna tron i Eftis. De är inte medlemmar i kyrkan, och deras pappa har judiska rötter.
I församlingen, som driver eftisverksamheten i samarbete med Helsingfors stad, har kyrkoherde Johan Westerlund tidigare sagt till KP att församlingen ser sig om efter andra sätt att driva småbarnspedagogik.Som alternativ ser man nu på fritidsklubbar, familjeträffar eller dag- eller nattläger.
Men eftisplatser för 80 barn stryks. Och församlingen inleder samarbetsförhandlingar med sina fem barnledare. Medan de pågår som lagen föreskriver vill Johan Westerlund inte uttala sig om saken.
Först löneräknarna, sedan barnledarna
– Barnledarna är en grupp som nu verkar drabbas av sparmålen i kyrkan, säger verksamhetsledare Paula Aaltonen vid fackorganisationen Kirkon alat, som företräder 5 500 anställda inom kyrkor och religionssamfund i Finland.
Gravgrävarna rök först. Deras jobb började upphandlas. Löne- och medlemsbokföring centraliserades. Med det försvann jobb inom kansli och ekonomi.
Som fackboss betraktar Paula Aaltonen ändå kyrkorna som rätt så schysta arbetsgivare.
– Man gör ofta ett stort arbete för att hitta alternativ och andra arbetsuppgifter. Kyrkan handlar ju om människor, säger hon.
En församlingsenkät gjord av Kyrkostyrelsen visar också att över hälften av landets församlingar planerar att 2022 banta i personalkostnaderna. Men bara tre procent av dem räknar med direkta uppsägningar, säger Kyrkostyrelsens jurist för arbetsmarknadsfrågor Timo von Boehm.
– De största nedskärningarna verkar redan vara förbi, säger han.
"Jätteledsen" över prioriteringarna
På Drumsö ska Johannes församling i början av maj träffa ortsborna om nedskärningarna i dess närvaro i stadsdelen.
– Att lägga ner Eftis är det kortsiktigaste beslut jag har hört om länge. Skolan kan inte vara de enda som stöder barn och barnfamiljer i vardagen. Behövdes det inte en hel by för att uppfostra barn? För oss har Eftis varit den byn. Jag är evigt tacksam för det, säger Sanna Kiiski.
Mirva Sandén, sakkunnig vid KCSA (t.v) och Sanna Kiiski som är förälder på Drumsö är båda bestörta över sparplanerna i församlingen.
Vid Kyrkostyrelsens svenska central KCSA är Mirva Sandén, sakkunnig inom småbarnspedagogiken, också besviken ifall 80 barn försvinner ur kyrkans sfär i Johannes församling.
– Jag är oroad. Jag blev jätteledsen när jag hörde om planerna. Kyrkan måste ju komma nära människorna. En eftisledare kan bli en jätteviktig person för ett barn, det visar också forskningen, säger hon.
Mirva Sandén jobbar också med kyrkans projekt Stigen som stakar ut arbetet med barn och unga från 0 till 22 år. Medan diskussionen i församlingarna om dagis och eftis ofta går ut på att det kristna inslaget tonas ner i samspelet med det kommunala, ser hon det inte så.
– Det handlar ju om samarbete. Vi har en modell med "fyra korgar" som klart styr hur konfessionellt arbetet får vara. Alla som jobbar med barn och unga kan det här.
2 300 kyrkjobb är borta
Evangelisk-lutherska kyrkan hade hela 21 500 anställda i början av 2000-talet. Nu är siffran nere i 19 200.
I Helsingfors kyrkliga samfällighet pågår stora samarbetsförhandlingar om hela 90 av totalt 490 jobb.
Den riksomfattande Kyrkostyrelsen avslutade nyligen sina förhandlingar och sparade över 900 000 euro utan uppsägningar. I den svenska verksamheten lämnas två jobb tomma kring sociala medier och vuxenarbete, säger KCSA:s direktor Sixten Ekstrand.
Sanna Kiiski kunde inte träffas för intervju och har besvarat KP:s frågor per mejl.