En ung Maria Antas.

Sund misstänksamhet är klokt, hade Maria Antas behövt höra när hon var ung

ETT GOTT RÅD.

Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd".

19.4.2022 kl. 14:55

Maria Antas, 20 år, studerade litteratur vid universitetet i Helsingfors.

– Hon var som jag ännu är. Så mycket av mig känns fortfarande bekant. Men då hade jag en svår­artad tunghäfta och gömde mig bakom stickningar på alla föreläsningar och på Östra Finlands Nation­. Tröjorna var betydligt vildare än jag själv, säger hon idag.

Men Maria Antas hade också platser där hon levde ut.

– Jag sjöng i Furahakören, en fristad för allehanda personligheter som svetsades samman av både afrikanska rytmer, kantater och sydafrikanska kampsånger. Redan då avskydde jag all slags politik som skapar gränser mellan människor.

– Det har alltid varit något slags mysterium för mig att jag har haft en förmåga att samtidigt vara rädd och oförskräckt, säger hon.

Sommaren 1985 fattade hon ett snabbt beslut att åka som au pair till Österrike. Det blev ett konstigt år.

– Jag underpresterade i min dagliga städning – det fanns inga barn, bara städning – blev förföljd av kvinnan i familjen och hotad med utvisning. Men jag hängde kvar i staden, studerade och växte så det knakade, och glömde att jag led av tunghäfta.

Det finns speciellt ett råd som hon hade behövt då och även långt senare i livet: Lita inte på alla människor. Som ung kvinna kände hon samhörighet med kyrkan, den gav henne kanaler för att tänka och känna som inget annat sammanhang.

– Men det ovillkorliga kärleksbudskapet, och en barlast från min barndom, gjorde att jag ville och måste lita på precis alla människor. Men alla vill inte varandra väl. De är inkapslade i och beroende av maktpositioner, eller har personligheter som inte kan ta in och svara på and­ra människors behov.

Maria Antas växte upp i Borgå men bor idag i Stockholm och jobbar vid Kulturrådet som handläggare för projekt som rör översättning av svensk litte­ratur. Foto: Cecilia Brisander

Steg in i mobbningsfällor

Utåt sett fixade hon nästan vad som helst och hade alltid ett projekt på gång. Men ändå hade hon ingen aning om sina egna emotionella behov.

– Jag steg in i mobbningsfällor, som offer eller vittne. Jag pendlade mellan att fly utan att förstå varför, och att ta upp kamper som jag bara kunde förlora. Mina känslor var en blandning av stor förvirring och förträngning, och så förblev det väldigt långt in i mitt vuxenliv. Tänk om någon hade sagt att jag ska lära mig att akta mig för människor, att jag inte ödmjukt ska acceptera alla, utan ha en sund dos misstänksamhet i min blick. Ett absolut kärlekspåbud kan vara dödligt farligt, bokstavligen.

Samma dag som hon svarar på dessa frågor har hon suttit tillsammans med en 28-årig litterärt skrivande programmerare på flykt från Ukraina.

– Han sade att ungefär 20 procent av ett gäng kan skapa problem, men att 80 procent vill skapa gemenskap och goda mål att uppnå, i god samstämmighet. Det slog mig då att jag hade behövt tänka ungefär så i tjugo­årsåldern.

Hon har varnat sina egna barn på väg in i vuxenheten: på varje arbetsplats finns alltid minst en idiot eller förstörare.

– Det är inte cynism eller förakt, det är en utgångspunkt för övningen i självrespekt, ett sätt att lära sig hitta sina egna värderingar, sina­ sanna känslor och att ta ansvar för helheten. Det är en aktiv form av kärlek.

Text: Sofia Torvalds


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39