– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.
– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.

Peter var pastor i kraschade Knutby: "Jag har skadat människor"

sekter.

Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte.

13.4.2022 kl. 10:56

När det var som värst googlade Peter Gembäck hur man gör en snara för att hänga sig.

Han var trött, pressad och jäktad på sitt pastorskansli i Knutby. Vid sidan av pastorsjobbet drev han dessutom ett byggföretag som ofta jobbade mer eller mindre gratis åt församlingsbor.

Så kraschade Filadelfia i Knutby till slut 2018, i en liten svensk by i en triangel med Uppsala och Norrtälje.

Den i dag 56-åriga ledaren Åsa Waldau hade byggt upp den kristna gemenskapen kring sin föreställning om att hon själv var de yttersta tidernas Kristi brud. År 2017 lämnade hon plötsligt alltsammans och uppges i dag leva en tillbakadragen tillvaro på en liten ort i norra Sverige under namnet Jacobsson.

Då hade den manipulativt slutna Knutbygemenskapen redan 2004 drabbats av ett mord – en ung flicka förleddes att i en sexhärva mörda en av pastorernas fru. Församlingen levde trots det vidare i över ett årtionde.

Peter Gembäck, 48, vecklar in sig bakom ett kafébord i Helsingfors. Han var en av pastorerna i Knutby. Trodde någon att hårdföra, brinnande sektledare är kortväxta komplexfyllda män, så är det inte så i det här fallet. Peter Gembäck är lång. Han är i Finland för att hans bok Knutby inifrån (2020) ska komma ut på finska.

Själv har han lämnat Knutby. Han angav sig själv för polisen och fick 2020 en dom för misshandel av en församlingsmedlem och olaga tvång. Han har lämnat Bibeln och han har försökt lämna tron.

"Befriad, trasig, märkt, ärrad.
Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Vilka ord beskriver dig själv i dag?

– Befriad, trasig, märkt, ärrad. Det börjar komma i kapp för mig mer och mer hur mycket stryk jag faktiskt har fått av det här. När församlingen föll var jag euforisk, men sedan kom svackan. Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Du går i terapi nu, är den så att säga ... sekulär?

– Nej, inte alls. Tvärtom, Susanne som jag går hos är präst och utbildad terapeut och otroligt bra. Det här hade varit väldigt svårt utan referensramar. Jag behöver få prata teologi också. Och fråga om Gud har förlåtit mig.

Vara rätt och vara fel

Många av dem som var med i Knutbygemenskapen har mycket att ångra; vad de deltog i, vad de gjorde mot varandra när gruppen hårdnade inifrån.

Först i början, på 90-talet, var Knutby en varm gemenskap där alla brydde sig om varandra. Det var opretentiöst och ofta materiellt fattigt; t-skjorta och slitna jeans och inte alls som stilmedvetna Livets Ord i Uppsala ett stycke bort.

"Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen."

Men snabbt växte manipulationen i Knutby till en grym hackordning. Styrt av ledaren Åsa Waldaus nycker angrep man öppet varandra och stämplade varandra som att man var rätt eller fel.

Barn, föräldrar och makar skildes åt. Släktband bröts. Som pastor deltog Peter Gembäck i spelet. I sektens kärna kring Åsa Waldaus blomster- och guldsmyckade villa på ”Kullen” i Knutby var han till sist öppet hård också mot sin egen fru Emma.

Peter Gembäck har lämnat mycket. Men inte sin familj, Emma och barnen, som i dag är 12 och 16. Men de är en familj född i sekten. Peter matchades ihop med Emma från Göteborg av Åsa Waldau. Eftersom Åsa inte gillade Peters släkt ville hon att han skulle ta Emmas efternamn.

– Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen. Hon förstår det som är så svårt att förklara – hur man kan bli ett monster, en hård och hemsk människa.

Oansvarig lära och praxis

Peter Gembäck kommer från en ”vanlig” pingstförsamling i Falköping, men valde som ung att följa Åsa Waldau, en energisk och karismatisk ungdomspastor.

Den svenska pingströrelsen tog snart avstånd från Knutby. Men Peter Gembäck nystar just nu i hur han blev den han blev genom av pingstarvet han växte upp i.

Då är det mest den skrämmande, pressande och ångestskapande förkunnelsen om Jesu återkomst och de yttersta tiderna.

– Väldigt mycket som jag har gjort fel i Knutby kan jag adressera till Åsa Waldau och de andra pastorerna. Men i det här måste jag konstatera att – det var jag. Och att jag hade undervisat lika också om jag hade varit i en vanlig pingstförsamling.

Peter Gembäck är i dag byggsnickare och bor i Stockholms skärgård. Försiktigt har han gått med i en samtalsgrupp i Svenska Kyrkan. Men han har inte läst Bibeln på fem år.

– Jag läste vissa bibelord när jag skrev min bok. Men det tände en sådan eld i mig att jag blev rädd. Jag gick i gång på att wow! börja predika, men jag fick säga: ”Nej, Peter, så här har du predikat och du har skadat människor. Du måste djupare i det här.”

Han har börjat samtala mera med ateister och människor som lämnat tron, och funnit sig friare att grubbla i de sammanhangen. Han har till och med försökt att inte tro.

– Men det går helt enkelt inte.

"Jag kan gå på stan i timmar mellan husen i Stockholm och – vara fri."

Frihet mellan husen i Stockholm

Några religiösa upplevelser har Peter Gembäck inte haft sedan han lämnade Knutby.

– Men ibland när jag har haft det mörkt och ångestfyllt väldigt länge har jag kunnat stiga ut från terapin på Riddarholmen i Stockholm och märka att jag liksom nuddar vid något slags lycka. Och kunnat gå på stan i timmar, mellan husen, och känna att det finns någonting läkande i – arkitektur, och vara fri.

Och det är de stunderna som får honom att tro att det kanske finns hopp ändå.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00