– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.
– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.

Peter var pastor i kraschade Knutby: "Jag har skadat människor"

sekter.

Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte.

13.4.2022 kl. 10:56

När det var som värst googlade Peter Gembäck hur man gör en snara för att hänga sig.

Han var trött, pressad och jäktad på sitt pastorskansli i Knutby. Vid sidan av pastorsjobbet drev han dessutom ett byggföretag som ofta jobbade mer eller mindre gratis åt församlingsbor.

Så kraschade Filadelfia i Knutby till slut 2018, i en liten svensk by i en triangel med Uppsala och Norrtälje.

Den i dag 56-åriga ledaren Åsa Waldau hade byggt upp den kristna gemenskapen kring sin föreställning om att hon själv var de yttersta tidernas Kristi brud. År 2017 lämnade hon plötsligt alltsammans och uppges i dag leva en tillbakadragen tillvaro på en liten ort i norra Sverige under namnet Jacobsson.

Då hade den manipulativt slutna Knutbygemenskapen redan 2004 drabbats av ett mord – en ung flicka förleddes att i en sexhärva mörda en av pastorernas fru. Församlingen levde trots det vidare i över ett årtionde.

Peter Gembäck, 48, vecklar in sig bakom ett kafébord i Helsingfors. Han var en av pastorerna i Knutby. Trodde någon att hårdföra, brinnande sektledare är kortväxta komplexfyllda män, så är det inte så i det här fallet. Peter Gembäck är lång. Han är i Finland för att hans bok Knutby inifrån (2020) ska komma ut på finska.

Själv har han lämnat Knutby. Han angav sig själv för polisen och fick 2020 en dom för misshandel av en församlingsmedlem och olaga tvång. Han har lämnat Bibeln och han har försökt lämna tron.

"Befriad, trasig, märkt, ärrad.
Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Vilka ord beskriver dig själv i dag?

– Befriad, trasig, märkt, ärrad. Det börjar komma i kapp för mig mer och mer hur mycket stryk jag faktiskt har fått av det här. När församlingen föll var jag euforisk, men sedan kom svackan. Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Du går i terapi nu, är den så att säga ... sekulär?

– Nej, inte alls. Tvärtom, Susanne som jag går hos är präst och utbildad terapeut och otroligt bra. Det här hade varit väldigt svårt utan referensramar. Jag behöver få prata teologi också. Och fråga om Gud har förlåtit mig.

Vara rätt och vara fel

Många av dem som var med i Knutbygemenskapen har mycket att ångra; vad de deltog i, vad de gjorde mot varandra när gruppen hårdnade inifrån.

Först i början, på 90-talet, var Knutby en varm gemenskap där alla brydde sig om varandra. Det var opretentiöst och ofta materiellt fattigt; t-skjorta och slitna jeans och inte alls som stilmedvetna Livets Ord i Uppsala ett stycke bort.

"Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen."

Men snabbt växte manipulationen i Knutby till en grym hackordning. Styrt av ledaren Åsa Waldaus nycker angrep man öppet varandra och stämplade varandra som att man var rätt eller fel.

Barn, föräldrar och makar skildes åt. Släktband bröts. Som pastor deltog Peter Gembäck i spelet. I sektens kärna kring Åsa Waldaus blomster- och guldsmyckade villa på ”Kullen” i Knutby var han till sist öppet hård också mot sin egen fru Emma.

Peter Gembäck har lämnat mycket. Men inte sin familj, Emma och barnen, som i dag är 12 och 16. Men de är en familj född i sekten. Peter matchades ihop med Emma från Göteborg av Åsa Waldau. Eftersom Åsa inte gillade Peters släkt ville hon att han skulle ta Emmas efternamn.

– Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen. Hon förstår det som är så svårt att förklara – hur man kan bli ett monster, en hård och hemsk människa.

Oansvarig lära och praxis

Peter Gembäck kommer från en ”vanlig” pingstförsamling i Falköping, men valde som ung att följa Åsa Waldau, en energisk och karismatisk ungdomspastor.

Den svenska pingströrelsen tog snart avstånd från Knutby. Men Peter Gembäck nystar just nu i hur han blev den han blev genom av pingstarvet han växte upp i.

Då är det mest den skrämmande, pressande och ångestskapande förkunnelsen om Jesu återkomst och de yttersta tiderna.

– Väldigt mycket som jag har gjort fel i Knutby kan jag adressera till Åsa Waldau och de andra pastorerna. Men i det här måste jag konstatera att – det var jag. Och att jag hade undervisat lika också om jag hade varit i en vanlig pingstförsamling.

Peter Gembäck är i dag byggsnickare och bor i Stockholms skärgård. Försiktigt har han gått med i en samtalsgrupp i Svenska Kyrkan. Men han har inte läst Bibeln på fem år.

– Jag läste vissa bibelord när jag skrev min bok. Men det tände en sådan eld i mig att jag blev rädd. Jag gick i gång på att wow! börja predika, men jag fick säga: ”Nej, Peter, så här har du predikat och du har skadat människor. Du måste djupare i det här.”

Han har börjat samtala mera med ateister och människor som lämnat tron, och funnit sig friare att grubbla i de sammanhangen. Han har till och med försökt att inte tro.

– Men det går helt enkelt inte.

"Jag kan gå på stan i timmar mellan husen i Stockholm och – vara fri."

Frihet mellan husen i Stockholm

Några religiösa upplevelser har Peter Gembäck inte haft sedan han lämnade Knutby.

– Men ibland när jag har haft det mörkt och ångestfyllt väldigt länge har jag kunnat stiga ut från terapin på Riddarholmen i Stockholm och märka att jag liksom nuddar vid något slags lycka. Och kunnat gå på stan i timmar, mellan husen, och känna att det finns någonting läkande i – arkitektur, och vara fri.

Och det är de stunderna som får honom att tro att det kanske finns hopp ändå.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Den svenska truppen i mötet består av biskop Björn Vikström, Peter Lindbäck, Åsa A. Westerlund, Henrik Perret, Helene Liljeström, Stig Kankkonen och Görel Ahlnäs.

kyrkomöte. I dag inledde det sittande kyrkomötet sin sista session. I februari väljs nya ombud för kyrkans högsta beslutsfattande organ. 7.11.2011 kl. 13:29
Marlen Talus-Puzesh.

Marlen Talus-Puzesh valdes under helgens Höstdagar till ny ordförande för Förbundet kristen skolungdom FKS. 6.11.2011 kl. 12:43
Kompbandet leder allsången på stora scenen.

Höstdagarna FKS. Ungdomssamlingen Höstdagarna pågår som bäst i Lempäälä söder om Tammerfors. 5.11.2011 kl. 15:38

Gemensamt Ansvar. De medel som samlats in via Gemensamt Ansvar används i år för att motverka ensamhet bland unga i Finland och Moçambique. 5.11.2011 kl. 07:00
Astrid Nurmivaara

Nurmivaara. Astrid Nurmivaara från Vanda har fått Folktingets förtjänstmedalj. I prismotiveringen nämns bland annat hennes kamp för att Vandasvenskarna ska få sin efterlängtade församlingsgård, Larsgården. 4.11.2011 kl. 15:31

Biskopsval Esbo. Teologie doktor Tapio Luoma, 49, har valts till biskop i Esbo stift. 4.11.2011 kl. 13:22

Sverige ångest. Präster drabbas oftare av ångest än andra yrkesgrupper i Sverige, visar en rapport från svenska Försäkringskassan. 4.11.2011 kl. 10:12

Peter Klemets. Teodicéproblemet kommer också i miniförpackning: ”Är det Gud eller djävulen som har skapat bobborna?” 3.11.2011 kl. 10:31

Svenska kyrkan. Kyrkomötet i Sverige har med röstsiffrorna 161 mot 77 gett kyrkostyrelsen i uppdrag att säkerställa att samtliga präster har vigselbehörighet. 3.11.2011 kl. 14:35
Illustration: Wilfred Hildonen

Kyrkpressens gallup visar att över hälften av församlingarna i Borgå stift är redo att leda förbön för samkönade par. Tillsvidare har förbön ordnats endast två gånger. 2.11.2011 kl. 13:41

Antalet ljus på Vasa kyrkliga samfällighets begravningsplats vid Alla helgons dag minskar år för år. 2.11.2011 kl. 15:37

Biskop Björn är övertygad om att vi behöver en kyrka med lättare kostym, men säger att vägen dit är lång och tålamodskrävande. 2.11.2011 kl. 09:23
Regissör Kristin Olsoni och skådespelare Anneli Mäkelä gläder sig över att få tackla en livsbejakande text.

teater. Teater Oscar, tio år, ska dö. Men de vuxna i hans närhet flyr undan. Anneli Mäkelä och Kristin Olsoni satte upp en pjäs om hopp. 31.10.2011 kl. 13:52
Anna Tikum bodde i Tanzania med sina föräldrar under sin tidiga barndom. Nu ska hon skriva om livet i Senegal på Kyrkpressens nya webbsidor.

Månadens bloggare. Anna Tikum är först ut som månadens bloggare på Kyrkpressens nya webbsidor. Hon ska blogga om livet som småbarnsmamma i Senegal. 31.10.2011 kl. 14:04

Kandidater till vårens val av stiftsfullmäktige och kyrkomötet börjar synas på facebook. 31.10.2011 kl. 13:48

Fred Wilén blir kaplan i Kyrkslätt i höst.

val. Fred Wilén, tf kyrkoherde i Matteus församling, blir kaplan i Kyrkslätt. 13.5.2020 kl. 08:52
Ditte Sandholm och Marlen Talus träffades regelbundet och ringde
otaliga samtal när Ditte mådde dåligt.

Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20
Ulrika Hansson och Sofia Torvalds skriver om det svåraste uppdrag de haft: moderskap.

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53
Karstein Volle är författare, konstnär och timlärare i bildkonst. Han växte upp i Norge men bor idag i Helsingfors och stortrivs där.

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34