Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

"Ryssar och ukrainare ska vara i samma kyrkorum i två timmar"

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND.

Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors.

30.11.-0001 kl. 08:21

Snart firar vi påsk, kristendomens viktigaste högtid. Aleksej Sjöberg är kyrkoherde i den ortodoxa församlingen i Tammerfors. Han märker att kriget i Ukraina flyttat in också i den vackra, 120 år gamla rödtegelkyrkan i centrala Tammerfors. Gudstjänstfirare från Ryssland och Ukraina ska nu dela kyrkorum. Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen.

"Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen."

– Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär.

Han ser att den atmosfär som byggs upp just nu cementerar motsättningarna. Mot sin vilja blir också han som kyrkoherde inblandad.

– Jag talar ryska, känner många ryssar och vet att man tycker mycket olika där. Det finns människor som är oroade och förbryllade och andra som är mycket modiga, fast de vet att det kan bli påföljder.



Hur ska du få människor i din församling att inte gå in i två olika läger?

– Den ambitionen kommer för sent. Posi­tionerna är redan låsta, säger Sjöberg.

– Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland.

"Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland."

Hans mål är att alla ukrainska flyktingar är välkomna till hans kyrka. Tillsammans med andra kyrkor och organisationer bedriver församlingen hjälpverksamhet. Flyktingförläggningarna har fått information om ortodoxa gudstjänster på ukrainska.

– Så de ryskspråkiga församlingsmedlemmarna som finns hos oss är tvungna att ta del av den ukrainska berättelsen. Jag har på ryska läst upp vår kyrkas ställningstagande [mot kriget] i kyrkan.

I hans församling finns sådana som delar kyrkans syn och sådana som inte gör det.

– Men vi måste kunna vara i samma gudstjänst. Vi måste odla ett sådant språk att människor kan vara i samma kyrkorum i två timmar. Jag hoppas att våra medlemmar skulle få en möjlighet att växa i det här.


Hur bygger vi upp allt igen efteråt?

Ett trumfkort är att kyrkan inte helt konkret behöver välja språk, ryska eller ukrainska. Gudstjänstens språk är kyrkoslaviska.

– Skulle vi tvingas välja skulle vi ha en grupp som är missnöjd.

Tanken att ha skilda gudstjänster för ukrainare och ryssar övervägdes, men den avstod församlingen ifrån.

– Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande.

"Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande."

Stämningen har tidvis varit het vid kyrkkaffet.

– Folk är känslomässigt så inblandade att det inte handlar om vem som har rätt eller fel. Det viktigaste är "hur ska min kusin klara sig?". Det här gäller också ryssarna. Det handlar om vem som ska komma levande tillbaka.

Han säger att när folk som är i krig möts ansikte mot ansikte är bara det en kris­situation. Men det finns också kyrko­politiska problem.

– Jag håller med om att patriarken Kirills uttalanden är motbjudande. Men det finns centrala andliga ledare i den ryska ortodoxa kyrkan som också har tagit avstånd från kriget.

Ändå faller en skugga av skammen också över ortodoxa i Finland.

– Visst, vi har tagit avstånd till patriarken Kirill och hans uttalanden, men det går inte att hårddra det. Vi är inblandade i den rysk-ortodoxa kyrkan via vår gemensamma ortodoxa tro. Vi kan inte bara säga: det där berör inte oss. Vi är samma kyrkofamilj. Därför får vi stå där och skämmas lite grann även om vi inte säger de där fånigheterna.

Han vet att sådant som han säger offentligt måste han också ta ansvar för.

– Jag försöker hålla mig till sanningen, men utan att i onödan hoppa på folks tår.

Just nu känner han sig bara deprimerad av alltihopa.

– Det värsta är förstås kriget. Men jag har också läst texter av rysk-ortodoxa präster som gjort att jag haft svårt att sova. Och folk säger hemska saker här också, bara för att här inte finns någon rysk ockupant att sparka på smalbenen. Hur ska vi kunna bygga upp allt igen sedan efteråt? Misstänksamheten är ömsesidig.

– Just nu kommer kriget lite för nära.

INFO:

Finlands ortodoxa kyrka förmedlar information om sina gudstjänster på ukrainska till asylcentralerna. Ortodoxa kyrkan har anställt pastorn Alexander Zanemonets för andligt kris­arbete bland ukrainska flyktingar i Finland.

Text: Sofia Torvalds


Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet