Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

"Ryssar och ukrainare ska vara i samma kyrkorum i två timmar"

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND.

Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors.

30.11.-0001 kl. 08:21

Snart firar vi påsk, kristendomens viktigaste högtid. Aleksej Sjöberg är kyrkoherde i den ortodoxa församlingen i Tammerfors. Han märker att kriget i Ukraina flyttat in också i den vackra, 120 år gamla rödtegelkyrkan i centrala Tammerfors. Gudstjänstfirare från Ryssland och Ukraina ska nu dela kyrkorum. Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen.

"Församlingen i Tammerfors har cirka 4 500 medlemmar, och den är splittrad. Nu när också ukrainska flyktingar kommer dit för att fira gudstjänst ökar splittringen."

– Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär.

Han ser att den atmosfär som byggs upp just nu cementerar motsättningarna. Mot sin vilja blir också han som kyrkoherde inblandad.

– Jag talar ryska, känner många ryssar och vet att man tycker mycket olika där. Det finns människor som är oroade och förbryllade och andra som är mycket modiga, fast de vet att det kan bli påföljder.



Hur ska du få människor i din församling att inte gå in i två olika läger?

– Den ambitionen kommer för sent. Posi­tionerna är redan låsta, säger Sjöberg.

– Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland.

"Det finns människor som går i vår gudstjänst som har pappor eller barn som strider i Ukraina. Det är svårt för dem att fira gudstjänst med dem som kommer från Ryssland."

Hans mål är att alla ukrainska flyktingar är välkomna till hans kyrka. Tillsammans med andra kyrkor och organisationer bedriver församlingen hjälpverksamhet. Flyktingförläggningarna har fått information om ortodoxa gudstjänster på ukrainska.

– Så de ryskspråkiga församlingsmedlemmarna som finns hos oss är tvungna att ta del av den ukrainska berättelsen. Jag har på ryska läst upp vår kyrkas ställningstagande [mot kriget] i kyrkan.

I hans församling finns sådana som delar kyrkans syn och sådana som inte gör det.

– Men vi måste kunna vara i samma gudstjänst. Vi måste odla ett sådant språk att människor kan vara i samma kyrkorum i två timmar. Jag hoppas att våra medlemmar skulle få en möjlighet att växa i det här.


Hur bygger vi upp allt igen efteråt?

Ett trumfkort är att kyrkan inte helt konkret behöver välja språk, ryska eller ukrainska. Gudstjänstens språk är kyrkoslaviska.

– Skulle vi tvingas välja skulle vi ha en grupp som är missnöjd.

Tanken att ha skilda gudstjänster för ukrainare och ryssar övervägdes, men den avstod församlingen ifrån.

– Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande.

"Ambitionen måste vara att man ska kunna komma till samma gudstjänst. Det leder till diskussioner efter gudstjänsten där folk kanske höjer rösten, men vi måste vara beredda att ta den smällen och vara närvarande."

Stämningen har tidvis varit het vid kyrkkaffet.

– Folk är känslomässigt så inblandade att det inte handlar om vem som har rätt eller fel. Det viktigaste är "hur ska min kusin klara sig?". Det här gäller också ryssarna. Det handlar om vem som ska komma levande tillbaka.

Han säger att när folk som är i krig möts ansikte mot ansikte är bara det en kris­situation. Men det finns också kyrko­politiska problem.

– Jag håller med om att patriarken Kirills uttalanden är motbjudande. Men det finns centrala andliga ledare i den ryska ortodoxa kyrkan som också har tagit avstånd från kriget.

Ändå faller en skugga av skammen också över ortodoxa i Finland.

– Visst, vi har tagit avstånd till patriarken Kirill och hans uttalanden, men det går inte att hårddra det. Vi är inblandade i den rysk-ortodoxa kyrkan via vår gemensamma ortodoxa tro. Vi kan inte bara säga: det där berör inte oss. Vi är samma kyrkofamilj. Därför får vi stå där och skämmas lite grann även om vi inte säger de där fånigheterna.

Han vet att sådant som han säger offentligt måste han också ta ansvar för.

– Jag försöker hålla mig till sanningen, men utan att i onödan hoppa på folks tår.

Just nu känner han sig bara deprimerad av alltihopa.

– Det värsta är förstås kriget. Men jag har också läst texter av rysk-ortodoxa präster som gjort att jag haft svårt att sova. Och folk säger hemska saker här också, bara för att här inte finns någon rysk ockupant att sparka på smalbenen. Hur ska vi kunna bygga upp allt igen sedan efteråt? Misstänksamheten är ömsesidig.

– Just nu kommer kriget lite för nära.

INFO:

Finlands ortodoxa kyrka förmedlar information om sina gudstjänster på ukrainska till asylcentralerna. Ortodoxa kyrkan har anställt pastorn Alexander Zanemonets för andligt kris­arbete bland ukrainska flyktingar i Finland.

Text: Sofia Torvalds


KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39