- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

Ärkebiskop Tapio Luoma: ”Jag hade inte väntat ett krig under mitt arbetspass”

KRIGET I UKRAINA.

Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje.

31.3.2022 kl. 09:00

Tapio Luoma var ung österbottnisk församlingspastor i Peräseinäjoki när det var krig i Europa förra gången.

– Jag kommer ihåg chocken kring krigen kring Jugoslaviens sönderfall. Jag har kvar ett urklipp med en ung mamma som gråtande kravlar sig fram genom leran med ett litet barn på armen, förmodligen under beskjutning. Jag har alltid haft klippet mellan bladen i min bibel, säger han.

Nu är mångas oro att Ukrainakrisen ska få också Finland att drabbas av kriget. Nu är Tapio Luoma, 59, ärkebiskop. Han hör till dem som för kris och krig har färdigt inspelade radiotal i landets låsta skåp. Morgonen då Ryssland anföll Ukraina plockades en morgonandakt med honom, som hade legat färdig ända sedan Krimkrisen 2014, ur hyllan och sändes.

Hade du någonsin föreställt dig att du skulle vara en krigstida ärkebiskop?

– Nej. Krig förs ju i världen hela tiden, men jag hade aldrig föreställt mig att ett det skulle bli krig i Europa på mitt arbetsskift.

"Det är uppenbart gamla tankar om hur staten Ryssland ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag."

Är du överraskad att religionen blev ett så starkt element vid Rysslands attack?

– Ja, faktiskt. Man hade ju kunnat se redan en tid att stat och ortodox kyrka har stått varandra nära i Ryssland. Men att det kom fram på det här sättet och i patriarkens predikningar dessutom! Men därmed har vi förstått att det finns något slags kollektivt själslandskap bland de ryska ledare som stöder kriget. Och att det skiljer sig väldigt mycket från hur vi tänker i väst.

Det är uppenbart gamla tankar om hur staten ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag hos Ryssland.

Din kyrka förberedde ännu för några månader sedan ett besök av patriark Kirill i Finland. Varför då?

– Vi var tre kyrkor, den katolska kyrkan, Finlands ortodoxa kyrka och den evangelisk-lutherska kyrkan, som hade en gammal inbjudan från förra årtiondet. Lutherska kyrkans ärende är att föra samtal om våra kyrkors lära, vilket vi har gjort sedan 1970-talet, redan under den djupa sovjettiden.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har odlat sin socialdoktrin och nationalism sedan början av 2000-talet. Har ni någonsin talat om den?

– Nej, så långt har vi aldrig kommit. Det är svårt att veta hur stor spridning det är i frågan hos våra ortodoxa samtalspartner. Men jag har svårt att tänka mig att det inte också där skulle finnas olika åsikter. Men kyrkan är väldigt hierarkisk.

Har vår kyrka några ”Niinistö och Putin”-insikter som inte andra protestantiska kyrkor har? Som ”kyrkan med den längsta gränsen” mot den rysk-ortodoxa världen?

– Jag har väl försökt att inte tänka på det... Vi har ingen speciell kunskap om Ryssland eller den rysk-ortodoxa kyrkan som inte andra protestanter skulle ha. Men vi är tillsammans med Tysklands evangeliska kyrka och den anglikanska kyrkan en av få protestantiska kyrkor som har bilaterala relationer dit.

Men Estland och Lettlands lutherska kyrkor har väl mera konkret erfarenhet av att leva till och med under sovjetväldet.

På vilken nivå gör kyrkan nu sin viktigaste insats i tider av kris?

– Det börjar från den enskilda kristna på gräsrotsnivå och hens beslut och lösningar. Sedan kommer församlingarna och sist hela kyrkans insats för att koordinera och ha ett gemensamt budskap utåt.

Det snabbaste sättet att konkret stöda nu är att stöda ekonomiskt. Många flyktingar från Ukraina är också ortodoxa och det är viktigt nu att samarbeta med de ortodoxa församlingarna. Och att inte vara ovänlig mot ryssar i Finland och beskylla dem för vad Vladimir Putin gör, säger Tapio Luoma.

"Vi tänker ofta att trygghet är att vi ska veta vad som ska hända."

Vad är ditt råd till den som oroar sig för kriget?

– Att den egna vardagen ska gå vidare. Håll fast vid egna planer och drömmar. De förändras av omständigheterna, men låt vardagen fortsätta. Barn ska gå i skola. Föräldrar ska fortsätta gå till sina jobb. Fortsätt med hobbyer och gör det som också i normala tider har gett glädje och kraft.

Tapio Luoma uppmanar också att ge de egna tankarna andrum och att inte låta krigets bildspel ta över. Att vi mer eller mindre alla är ängsliga och oroliga måste man kunna säga högt, säger han.

– Många generationer av kristna har insett att osäkerhet och trygghet inte utesluter varandra. Vi har ibland en tanke om att att jag för att vara trygg måste vara säker på vad som ska hända. Men det kan man ju aldrig veta.

Vad ger dig själv hopp?

– Ett slags tro på en absolut rättvisa. Att tro på Gud är, vid sidan av allt annat, en övertygelse om att det finns en absolut rättvisa. Om inte nu, så någon gång, någonstans.

Jan-Erik Andelin


När Tom Hellsten var tjänstledig jobbade han som snickare och timmerman. Från första januari jobbar han på deltid som präst i Ingå församling.

präst ingå hellsten pingst. Tom Hellsten var metodistpastor i trettio år. Nu blir han luthersk präst i Ingå och börjar jobba i en församling han länge haft goda kontakter till. 6.1.2012 kl. 08:00

psalmer. Psalmtävlingen Virsi 2012 (Psalm 2012) lockade 180 bidrag. Bland dem utsågs tre vinnare, varav två har starka kopplingar till Borgå stift. 5.1.2012 kl. 14:38

nattvard alkohollag. Det finns en motstridighet mellan alkohollagen och kyrkans servering av nattvardsvin, anser social- och hälsovårdsminister Paula Risikko enligt Seinäjoen Sanomat. 4.1.2012 kl. 15:54

Kampens kapell Fridens kapell Designhuvudstad. Vi har kikat in under fållen på det nya designkapellet som växer fram i centrum av Helsingfors. 4.1.2012 kl. 10:34

medlemskap i kyrkan. De viktigaste orsakerna till att finländare är medlemmar i kyrkan är dess arbete bland äldre, handikappade samt fattiga och utslagna. 3.1.2012 kl. 13:43
May Wikström i sitt nya arbetsrum på Sandvikskajen 13.

Kyrkpressen Fontana Media ny adress. Fontana Media och Kyrkpressen finns numera på Sandvikskajen 13, några kvarter ifrån den gamla adressen. 2.1.2012 kl. 13:00
Vid nationella kriser kommer kyrkan att erbjuda samtalshjälp dygnet runt.

kristelefon. Kyrkans nationella kristelefon är redo att tas i bruk i januari 2012, skriver Kotimaa24. 30.12.2011 kl. 09:00

I samband med den årliga städningen av Födelsekyrkan i Betlehem uppstod bråk mellan armeniska och grekisk ortodoxa präster. 29.12.2011 kl. 14:30

tv-gudstjänst Gud 50. År 2012 firar Yles svenska tv-gudstjänster 50-årsjubileum. Under året sänder FST5 en tv-gudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. 29.12.2011 kl. 14:02

Under nyårshelgen samlas 30 000 ungdomar i Berlin till Taizékommunitetens årliga Europamöte. 28.12.2011 kl. 09:14

svenska kyrkan-play . Svenska kyrkan har tillsammans med Kyrkans tidning startat en "play-kanal" på Internet. 28.12.2011 kl. 08:39
Födelsekyrkan i Betlehem besöks årligen av miljoner turister. Höjdpuntkerna är de stora högtiderna jul och påsk.

Födelsekyrkan i Betlehem har förfallit under många år. När julfirandet är över för den här gången vidtar äntligen reparationerna av en av kristendomens heligaste platser. 27.12.2011 kl. 09:00

Dussintals döda i Nigeria i bombdåd mot kyrkor på juldagen. 25.12.2011 kl. 23:57
Arkivbild. Sibbo svenska församling.

julpsalmer. Den mest populära psalmen på webben under adventstid är Härlig är jorden. Det visar statistiken för kyrkans psalmbok på webben. 24.12.2011 kl. 09:00
Jul hos snickaren i KP nr 50-51.

Hos den pensionerade snickaren Karl-Henrik Boxström i Sibbo lyser inga adventsljusstakar och stjärnor. Men fantasin sprakar. 22.12.2011 kl. 22:09

Till de konstigaste saker Haje Abrahamsson gjort under coronaisoleringen hör att hon öppnade en byrå för flygande mattor och kokade grankottssirap!

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39
En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11
Mattias Åhman i sitt rätta element, i köket.

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11
Heidi Finnilä är aktuell med podden ”Min galna mamma” som hon gör tillsammans med dottern Vivi Vesterinen. I podden diskuterar de svåra ämnen som psykisk ohälsa, skilsmässa och förhållandet till alkohol.

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08
Juldagsfirande i Dunga.

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19