Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

Folksjälen bär oss i vår sorg

KRIGET I UKRAINA.

Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss!

30.3.2022 kl. 06:00

– Nivån av energi just nu är otrolig. Alla vi ukrainare är nu ett och det enda mål vi har är att övervinna denna mardröm med vårt land och familj i väl behåll.

I skrivande stund är det 23 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. Stepan, som vi kallar honom i den här artikeln beskriver de senaste veckorna som en emotionell upplevelse.

– Först kom chocken och efter några dagar ilskan. Det är speciellt det hänsynslösa förstörandet av civil infrastruktur som väcker starka känslor. Det finns regler i krig men Ryssland respekterar inga sådana, de bombar sjukhus, skolor och daghem fastän de säger att de enbart riktar in sig på militär infrastruktur.

”Som hämtat ur en film”

Stepan är född och uppvuxen i Kiev men har bott i Finland snart tio år. Han kom hit i samband med Krimkrisen och protesterna på Majdantorget i Kiev 2014.

– Folk var trötta på korruptionen och oligarkväldet och ville ha något bättre. Men under de här protesterna dog cirka 100 personer på huvudtorget i Kiev och då insåg vi att något är riktigt fel. Inte långt därefter dök det upp gröna gubbar på Krimhalvön.

Stepan jämför situationen på Krim 2014 med läget om Åland plötsligt hade blivit ockuperat av en främmande makt.

– Alltihop var som hämtat ur en film. Det kändes orealistiskt.

För några veckor sedan då invasionen var ett faktum befann sig Stepans familj i Kiev då de hörde explosioner. Nyheterna hade under flera dagar förvarnat ukrainarna om att det kans ske men ändå var det svårt för befolkningen att tro på det.

– Det orsakade förstås en stor stress för mina föräldrar. Som tur hade de bensin i bilen och lyckades ganska snabbt ta sig ut ur staden med endast en kappsäck och kläderna på kroppen.

Stepan berättar att familjen har släktingar i Belarus och vänner i Ryssland.

– Det är första gången under min livstid jag upplever en konflikt så här nära. Det är helt otroligt att sådant här ännu kan ske under 2000-talet.

Hjälper på andra sätt

2014 ryckte många ukrainare in i armén. Stepan visste dock inom sig att hans uppgift var en annan. Intresset för film ledde honom till studier i Finland.

– Jag upplever att jag bättre tjänar mitt land genom att berätta historier som berör genom film. Jag har alltid velat arbeta med film och kan genom det åstadkomma mer än genom att använda vapen. I Finland har jag möjlighet att bidra med resurser och att engagera mig i frivilligorganisationer.

Han är väldigt medveten om den stora mängd flyktingar som strömmar in i övriga Europa från Ukraina och den hjälp som dessa behöver.

– Jag känner ett ansvar över att vara med och ta hand om de ukrainare som kommer till Finland. Jag vill också sprida kunskap om det som händer bland mina vänner i Europa. Den ryska desinformationen är utbredd och behöver motarbetas. Jag har valt min plats här.

En folksjäl som inte går att beskriva

Det största problemet för Ukraina just nu är enligt Stepan att landets luftrum är öppet för ryska plan. Den vägen har Ryssland möjlighet att skapa stor förödelse genom bomber och missiler.

– Det skulle underlätta för Ukraina om luftrumet skulle stängas. Jag förstår varför det inte skett eftersom det skulle leda till ett tredje världskrig. Samtidigt har vi sett att den ryska armén är trög och stundtals handfallen. Ukraina klarar sig utmärkt i landstrider men luftrummet är ett stort problem.

I skrivande stund har över 100 barn dött. De riktiga siffrorna är förmodligen högre. Det som händer i Mariupol beskriver Stepan som folkmord.

– Oavsett smärtan och förlusten har ukrainarna visat enhet och mod att stå upp för sitt eget land. Det här landet kommer inte att ge sig. Det är svårt att beskriva den ukrainska folksjälen. Det finns mycket positivitet, vänlighet och humor.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det men folk hittar sätt att ta hand om varandra och till och med skämta. Sådant fördriver rädslan.

Stepan beskriver människors enhet i de mörkaste situationer som otrolig. Alla vet att de måste bidra med allt de kan.

– För många är Gud en tillflykt och trygghet. Vi har ett talesätt i Ukraina att lita på Gud men gör allt du kan i vardagen. Folk ber på morgonen att den här mardrömmen ska ta slut men efter det kavlar de upp ärmarna och gör vad de kan. Jag vet att vi kommer att klara det här.

Johan Myrskog


– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00