Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

Folksjälen bär oss i vår sorg

KRIGET I UKRAINA.

Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss!

30.3.2022 kl. 06:00

– Nivån av energi just nu är otrolig. Alla vi ukrainare är nu ett och det enda mål vi har är att övervinna denna mardröm med vårt land och familj i väl behåll.

I skrivande stund är det 23 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. Stepan, som vi kallar honom i den här artikeln beskriver de senaste veckorna som en emotionell upplevelse.

– Först kom chocken och efter några dagar ilskan. Det är speciellt det hänsynslösa förstörandet av civil infrastruktur som väcker starka känslor. Det finns regler i krig men Ryssland respekterar inga sådana, de bombar sjukhus, skolor och daghem fastän de säger att de enbart riktar in sig på militär infrastruktur.

”Som hämtat ur en film”

Stepan är född och uppvuxen i Kiev men har bott i Finland snart tio år. Han kom hit i samband med Krimkrisen och protesterna på Majdantorget i Kiev 2014.

– Folk var trötta på korruptionen och oligarkväldet och ville ha något bättre. Men under de här protesterna dog cirka 100 personer på huvudtorget i Kiev och då insåg vi att något är riktigt fel. Inte långt därefter dök det upp gröna gubbar på Krimhalvön.

Stepan jämför situationen på Krim 2014 med läget om Åland plötsligt hade blivit ockuperat av en främmande makt.

– Alltihop var som hämtat ur en film. Det kändes orealistiskt.

För några veckor sedan då invasionen var ett faktum befann sig Stepans familj i Kiev då de hörde explosioner. Nyheterna hade under flera dagar förvarnat ukrainarna om att det kans ske men ändå var det svårt för befolkningen att tro på det.

– Det orsakade förstås en stor stress för mina föräldrar. Som tur hade de bensin i bilen och lyckades ganska snabbt ta sig ut ur staden med endast en kappsäck och kläderna på kroppen.

Stepan berättar att familjen har släktingar i Belarus och vänner i Ryssland.

– Det är första gången under min livstid jag upplever en konflikt så här nära. Det är helt otroligt att sådant här ännu kan ske under 2000-talet.

Hjälper på andra sätt

2014 ryckte många ukrainare in i armén. Stepan visste dock inom sig att hans uppgift var en annan. Intresset för film ledde honom till studier i Finland.

– Jag upplever att jag bättre tjänar mitt land genom att berätta historier som berör genom film. Jag har alltid velat arbeta med film och kan genom det åstadkomma mer än genom att använda vapen. I Finland har jag möjlighet att bidra med resurser och att engagera mig i frivilligorganisationer.

Han är väldigt medveten om den stora mängd flyktingar som strömmar in i övriga Europa från Ukraina och den hjälp som dessa behöver.

– Jag känner ett ansvar över att vara med och ta hand om de ukrainare som kommer till Finland. Jag vill också sprida kunskap om det som händer bland mina vänner i Europa. Den ryska desinformationen är utbredd och behöver motarbetas. Jag har valt min plats här.

En folksjäl som inte går att beskriva

Det största problemet för Ukraina just nu är enligt Stepan att landets luftrum är öppet för ryska plan. Den vägen har Ryssland möjlighet att skapa stor förödelse genom bomber och missiler.

– Det skulle underlätta för Ukraina om luftrumet skulle stängas. Jag förstår varför det inte skett eftersom det skulle leda till ett tredje världskrig. Samtidigt har vi sett att den ryska armén är trög och stundtals handfallen. Ukraina klarar sig utmärkt i landstrider men luftrummet är ett stort problem.

I skrivande stund har över 100 barn dött. De riktiga siffrorna är förmodligen högre. Det som händer i Mariupol beskriver Stepan som folkmord.

– Oavsett smärtan och förlusten har ukrainarna visat enhet och mod att stå upp för sitt eget land. Det här landet kommer inte att ge sig. Det är svårt att beskriva den ukrainska folksjälen. Det finns mycket positivitet, vänlighet och humor.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det men folk hittar sätt att ta hand om varandra och till och med skämta. Sådant fördriver rädslan.

Stepan beskriver människors enhet i de mörkaste situationer som otrolig. Alla vet att de måste bidra med allt de kan.

– För många är Gud en tillflykt och trygghet. Vi har ett talesätt i Ukraina att lita på Gud men gör allt du kan i vardagen. Folk ber på morgonen att den här mardrömmen ska ta slut men efter det kavlar de upp ärmarna och gör vad de kan. Jag vet att vi kommer att klara det här.

Johan Myrskog


understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45

tempelplatsens kyrka. Tusentals turister gästar sommartid tempelplatsens kyrka varje dag. 18.4.2016 kl. 11:17

våga fråga. Veckans läsarfråga handlar om föräldrar som lägger sig i sina vuxna barns liv. 18.4.2016 kl. 09:59

scouting. Under Scoutveckan 18-24.4 hörs och syns scouterna extra mycket. 15.4.2016 kl. 13:56

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36
Annika Luther har tillsammans med sina elever vid Tölö gymnasium förberett jorden för vårens plantor.

profilen. Annika Luther har grävt fram otrevligheter familjen inte pratade om. 15.4.2016 kl. 11:16
Våt hund medför en speciell lukt som endast hundägare tycker om.

diakoni. Hundägarna fick egen bönbok. 15.4.2016 kl. 08:25
Rasha, Eeva och Najla skils snart åt då alla asylsökande som kom till Nagu i oktober snart lämnar ön.

tagg. Flyktingförläggningen på skärgårdsön Nagu stängs i slutet av april. Känslorna ligger på ytan bland både frivilliga och asylsökande. 14.4.2016 kl. 11:26
Författaren Laura Honkasalo upptäckte snålandets konst när hon blev ensamförsörjare för två barn.

Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

Det norska kyrkomötet beslöt på måndagen att också par av samma kön ska kunna få kyrklig vigsel. Av kyrkomötets 115 närvarande delegater röstade 88 för kyrklig vigsel av samma kön. 11.4.2016 kl. 15:49

Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30

notis. Oberoende av lutherska kyrkans ståndpunkt i äktenskapsfrågan kan präster från och med mars nästa år viga par av samma kön. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, uppmanar till eftertänksamhet. 11.4.2016 kl. 09:53

Semester. Var finns tanken om globalt ansvar? Varför fattar vi inte långsiktiga beslut? Det undrar biståndsorganisationerna efter nyheten att regeringen skär bort ytterligare 25 miljoner i anslag för biståndet. 8.4.2016 kl. 15:21

Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och
Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26
Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43