Här en skärmdump av en video som visar hur Rabbe Tiainen förs bort av polis.

Rabbe Tiainen fördes bort från ryska ambassaden: "Jag är besviken på polisens omdömesförmåga"

KRIGET I UKRAINA.

Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera.

18.3.2022 kl. 09:29

– Jag har stått där i tre veckor, oftast på samma ställe och med olika skyltar, säger Rabbe Tiainen, som demonstrerat utanför ryska ambassaden sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Igår hade han en skylt med en karikatyrteckning som föreställde Putin, en som han haft många gånger förr.

– Det kommer nya poliser dit som kanske inte varit där dagen innan och inte känner till riktlinjerna. Jag tror att det är så att ambassaden ringer dem eller trycker på en knapp, och då måste de komma.

Men han har kollat upp demonstrationsrätten i finländsk lag och vet att man har starka rättigheter att demonstrera, särskilt om man står ensam.

– Jag är medveten om att polisen har rätt att flytta demonstrationen om de ser en hotbild. Men jag brukar säga att jag inte är ett hot och att det hör till mina grundläggande rättigheter att få stå där.

Igår ledde det här till en väldigt lång diskussion med polisen. Han berättade att det är en viktig princip för honom att få stå på ambassadens sida av gatan. Polisen sa att han skulle flytta sig till andra sidan. Samma diskussion har han fört många gånger tidigare och ibland har han flyttat sig till andra sidan.

– Det blev kanske lite oklart i vilket skede de gett mig en order om att flytta mig och i vilket skede det bara var en rekommendation.

Som han uppfattade det tappade poliserna humöret. Sedan kom det tre poliser till platsen, de stuvade in honom i en polisbil och körde honom hem till Drumsö. De hade kollat hans identitetshandlingar tidigare och visste var han bodde.

– När de lämnade mig vid mutterkaféet på Drumsö och jag steg ut ur polisbilen sa jag att jag är besviken på deras omdömesförmåga. Jag är orolig om man inte har spelöga i sådana här lägen. Jag tänker förstås på situationen i Ryssland, det känns inte bra om inte den finländska polisen har bättre omdöme än så här.

Han blev stridslysten av incidenten, ställde sig på busshållplatsen, tog bussen tillbaka till Fabriksgatan och stod där i ett par timmar till, ungefär till kl 21.

– Jag har också brukat säga till polisen att det är politiskt pinsamt för ryska ambassaden att jag står där. Att få mig därifrån använder de som ett politiskt verktyg. Finska polisen har skyldighet att trygga ambassadens säkerhet, och ambassaden kan använda det som påtryckning, säger Rabbe Tiainen.

Polisen: Vi följer vedertagen praxis

Överkommissarie Jarkko Lehtinen vid Helsingforspolisen påpekar att ingen blivit gripen under gårdagens demonstration.

– En person har har vi lett bort från ambassadens omedelbara närhet och sedan avlägsnat från platsen, säger han.

Lehtinen säger att polisens linje är att alla demonstrationer vid ambassader styrs bort från byggnadens omedelbara närhet, så att de får äga rum ungefär på fem meters avstånd från ambassadens område, på andra sidan gatan.

– På det sättet kan vi säkerställa både rätten till demonstration på en synlig plats alldeles intill ambassaden, medan vi samtidigt ser till att ingen skadar exempelvis ambassadens staket eller hindrar ambassadpersonalen från att gå in eller ut.

Lehtinen kan inte kommentera ett ärende som gäller en enskild person i offentligheten.

– Så mycket kan jag säga att en person blivit bortstyrd från ambassadens omedelbara närhet igår. Personen har inte blivit gripen utan avlägsnats från platsen. Jag vill poängtera att vi inte vill hindra någon från att demonstrera, det handlar bara om att säkra området i ambassadens omedelbara närhet. Demonstrationer ska ske ungefär fem meter från ambassadens staket.

Är du orolig för att det här ger en dålig bild av polisen?

– Jag vill i den här kommunikationen betona att det här är en vedertagen praxis vi har. Det finns väldigt många ambassader i Helsingfors, och samma praxis gäller för dem alla. Här finns inget som avviker från det normala.

Om en ambassad omringas av aggressiva demonstranter kan det finnas ett behov av att höja säkerhetsnivån och flytta på demonstranterna, till exempel om de kastar föremål, säger Lehtinen.

– Men tillsvidare har alla demonstrationer vid ryska ambassaden varit väldigt lugna. Vi har inte haft sådana problem där.

Men ni försöker säkert ändå primärt lösa konflikter med diskussion?

– Givetvis. Vi diskuterar och ber personer flytta sig lite längre bort, på andra sidan gatan. V förhandlar och diskuterar. Jag har inte hört om många fall där man inte skulle ha kunnat lösa situationen genom att diskutera. Kanske det här fallet handlar om någon sorts missförstånd. Men eftersom jag inte var på plats kan jag inte säga exakt vad som hände den här gången, säger Lehtinen.

Artikeln kompletterad kl 14.30 med kommentar av överkomissarie Jarkko Lehtinen.

Sofia Torvalds


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39