Stig Kankkonen var under åren 2001–2010 chefredaktör för Kyrkpressen.

Stig Kankkonen: "Herre hjälp, Herre låt väl gå!"

Ukraina.

Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här.

14.3.2022 kl. 10:40

Tatu Kankkonen är min dotterson. Han är 21 år. Genom honom har kriget i Ukraina flyttat in till mig. Och naturligtvis först och främst till hans mamma Annika, hans syster Henna och hans morbröder Tommy och Michael. Sedan 5 mars lever vi nu med en del av hjärtat i Ukraina och nyheterna därifrån har fått och får en helt ny mening.

För en dryg vecka sedan ringde Annika och berättade att Tatu fattat beslutet att ansluta sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Den 5 mars tog han avsked av sin mamma och flög iväg till Polen. Vilka uppgifter som väntar och vad han möter vet bara Gud. Plus att vi vet att han morgonen den 7 mars tog sig över gränsen till Ukraina.

Det behöver knappast sägas, men jag säger det ändå: att be har fått ett helt annat djup och en helt annan bredd. Och det har också den broderade tavlan i sovrummet: ”Lita på Gud.”

Som det nu känns är Gud också den enda man kan lita på. Men å andra sidan: det räcker.

"Som det nu känns är Gud också den enda man kan lita på. Men å andra sidan: det räcker."

Sedan jag via Facebook informerade om Tatus beslut att göra vad han kan för Ukraina och ukrainarna har kommentarerna strömmat in. Alla har varit positiva och största delen av dem kan till innehåll sammanfattas i bönen "Herre hjälp, Herre låt väl gå".

Som teolog kunde jag kanske förväntas föra ett teologiskt resonemang om att vända andra kinden till, om hur krig i olika historiska skeden rättfärdigats, om krig över huvud taget kan rättfärdigas och så vidare.

I västerländsk tradition kan idén om det rättfärdiga kriget spåras till kyrkofadern Augustinus. Han utarbetade teorin om vad han på latin kallade bellum iustum, ”rättfärdigt krig”. Augustinus resonemang ska ses mot bakgrund av att våld, enligt nytestamentligt tänkande, är djupt förkastligt (”vänd andra kinden till”). Sett ur Augustinus perspektiv var ett strikt icke-våldsagerande i längden dessvärre omöjligt att ställa sig bakom, varför ett idépaket måste utvecklas för att kunna hantera de situationer som ideligen uppstod.

Teorin om bellum iustum förutsatte att någon av parterna hade ådragit sig krigsskuld, det vill säga var mer skyldig till våldet än den andra parten. Den som försvarade sig mot en skyldig angripare kunde inte, resonerade Augustinus, fördömas på grundval av fiendens synder.

"Åtminstone här och nu känns alla sådana vidare resonemang och spekulationer malplacerade."

Åtminstone här och nu känns alla sådana vidare resonemang och spekulationer malplacerade. Tatus beslut att åka till Ukraina för att ge den hjälp som han kan bidra med där duger för mig. Att hjälpa sin nästa att få ett bättre liv kan aldrig vara fel.

Stig Kankkonen


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39