Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

”Hfors-samfälligheten går utanför sitt uppdrag”

Helsingfors.

Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen.

7.3.2022 kl. 10:43

– Det här är tankar som behöver börja tänkas ganska snart, säger lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid Borgå stifts domkapitel.

Nyheten i det föregående numret av Kyrkpressen (KP 4/2022) om att Johannes församling i Helsingfors kan tvingas avstå från ett nyrenoverat kyrkorum på Drumsö slog ner som en mindre överraskning också hos domkapitlet i Borgå stift.

Helsingfors kyrkliga samfällighet stor­sparar – samtidigt som man håller fast vid landets lägsta kyrkoskatt på 1,o procent. Skattöret i storstäder utanför huvudstadsregionen är 1,25 procent, säger Lars-­Eric Henricson.

– Kyrkoskatteöret måste höjas. Även om man bara skulle höja det med 0,1 procentenhet så skulle det inte bli mer än omkring 40 euro om året för den enskilda, men mycket pengar för helheten, säger han.

Bakom utvecklingen i Helsingfors ser han ett mycket större principfel: huvudstadens stora samfällighet är inte längre en stödfunktion för församlingsarbetet, vilket den enligt kyrkolagens bokstav ska vara.

Nu styr den genom sitt strategiarbete församlingarnas verksamhet. I Helsingfors överförs nu fastighetskostnader allt tydligare på de enskilda församlingarna.

Det har nu lett till den första stora motsättningen. Den största svenska församlingen i Helsingfors, Johannes församling med närmare 12 000 medlemmar, ser nu ut att behöva avstå från en del av sina kyrk­utrymmen på det starkt svenska Drumsö.

– Det är samfälligheten som äger fastigheterna och som därför ska stå för dess kostnader. Samfällighetens uppgift är att möjliggöra församlingsverksamheten, säger Lars­Eric­ Henricson.


Finsk förvaltning styr

I Borgå stift är alla större församlingar i minoritetsläge i sina samfälligheter. Där övervakas ekonomi och förvaltning av andra domkapitel och andra biskopar, i Helsingfors, Esbo, Åbo, Lappo, Uleåborg.

Bara sex mindre samfälligheter med svensk majoritet synas av domkapitlet i Borgå stift.

– Frågan om samfälligheterna kommer upp vid biskopsvisitationerna, säger Lars-Eric Henricson.

Vid KP:s granskning blir det också tydligt att samfälligheterna inom kyrkan kan vara olika inbördes. Hur och vem som vid domkapitlenas ofta rätt så lilla stab som har en överblick över hur de olika förvaltningarna gör sitt jobb förblir oklart.

Kyrkostyrelsen granskar och stämplar nya samfälligheters grundstadga, men det mesta styrs endast av kyrkoordningens rätt så allmänna formuleringar. Praxis ute i landet kan därmed variera.

I Helsingfors har samfälligheten antagit ett minoritetstillägg om 1,6 procent av hela anslags­kakan för de tre svenska församlingarna. Men i gengäld råder ett system med interna hyror och fördelade fastig­hetskostnader.

I Borgå domkyrkoförsamling har samfälligheten som lyder under samma finska stift en helt annan grund i sin omkring 15 år gamla grundstadga, berättar domprost Mats Lindgård.

Här får församlingen inga extra anslag för sin minoritetssits, även om åldersstrukturen är äldre än i den finska församlingen med god inflyttning. Däremot råder i Borgå inget system med interna hyror för utrymmen man vill använda.

Å andra sidan är det den finska majoriteten som i sista hand bestämmer i planer och budgetar. Därmed är det oklart om Domkyrkoförsamlingen längre kan använda Borgå svenska församlingshem från juni i år. Huset ska sannolikt säljas.


"Vi måste se till 26-åringarna"

De radikala strategierna i Helsingfors förklarar samfällighetens direktör Juha Rinta­mäki med att det är ett kritiskt läge för kyrkan.

Utomstående ekonomiska konsulter har rått kyrkan i Helsingfors att styra församlingarna bland annat genom riktade anslag på stadens unga vuxna – en princip som beslutsfattarna ändå till sist strök.

– 26-åringarna är den största enskilda åldersgruppen i våra församlingar. Det är också i den åldern de flesta skriver ut sig. Vi måste slå vakt om vår tillväxt, säger han.

Kyrkan behöver lyckas med kohtaamisia, möten, med de unga vuxna. Annars uppstår aldrig någon kontakt till kyrkan, säger Juha Rintamäki.

Strategiarbetet i Helsingfors är nödvändigt. Kyrkbyggnaderna är dyra, och de unga skriver ut sig, säger Juha Rintamäki, direktör för Helsingfors kyrkliga samfällighet. FOTO: RIITTA SUPPERI




Kan man inte nå samma prioritering utan att ha pengar som styrmedel?

– Jo, naturligtvis. I euro hade det där inte varit några stora summor.

Helsingfors samfällighet har utlyst ett stort sparprojekt kallat Modigt tillsammans för att anpassa kyrkan till den verklighet att mindre än hälften av huvudstadens invånare snart är medlemmar av samfundet.

– Vi har ett 30-tal kyrkbyggnader av totalt 200 fastigheter, men kyrkorna tar över hälften av alla våra fastighetsutgifter, säger Juha Rintamäki.

Många av huvudstadens nyare kyrkor är byggda under 70- och 80-talets byggboom och är nu byggnadstekniskt inför renovering.


Löne- och personalkontor minimum

Den kyrkliga samfälligheten är på sitt minimum i kyrkolagen enbart ett kontor som hanterar kyrkoskatten, ekonomi och bokföring och är arbetsgivarpart för kyrkansanställda. Till samfälligheten överförs också församlingarnas egendom.

En av de få verksamhetsformer som har landat hos samfälligheten är ofta familjerådgivningen.

I Helsingfors är samfällighetens gemensamma verksamhet omfattande med bland annat information, sjukhussjälavård, specialungdomsarbete, verksamhet för funktionshindrade eller turister.

Vid Borgå domkapitel är Lars-Eric Henricson fortfarande kritisk till en överbyggnad som vuxit sig alltför stor – vilket nu drabbar svensk verksamhet.

– Jag hoppas att de förtroendevalda nu tar sitt ansvar och ser till att församlingarna har medel för sin verksamhet, säger han.

TEXT: JAN-ERIK ANDELIN


Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00

Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38