I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

De tänder ett ljus för varje liv som har slocknat som ett resultat av Rysslands olagliga invasion av Ukraina

Ukraina.

Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker.

28.2.2022 kl. 19:36

– Vi måste visa för Ryssland, för ryska ambassaden, för världen, kalla fakta om de dödstal som den här tragedin handlar om. Putin har blod på händerna och världen kommer att hålla honom ansvarig, säger Rabbe Tiainen.

– Nyheten om Rysslands aggression mot sitt grannland berör oss alla ganska starkt. Jag ville engagera mig personligen.

Upprinnelsen till Rabbe Tiainens engagemang var att han kände att han måste säga ifrån.

– Då blev mitt sätt att rita karikatyrerna av Putin som jag demonstrerade med utanför ryska ambassaden när läget inte var fullt så allvarligt som det är nu.

När kriget bröt ut kom Rabbe Tiainens vän och kollega Anders Hedman med idén att tända ett ljus för varje dödsoffer utanför den ryska ambassaden.

– Ljusen kan stå runt hela kvarteret om det så krävs.


På plakatet står det antal offer på fyra språk. Foto: Christa Mickelsson



I lördags tillverkade de en stor skylt på två och en halv meter. På skylten finns det två kors som illustrerar allvaret i situationen. Ett kors är det ortodoxa korset och det andra är det västliga korset.

– Vi vill vara tydliga med att vi inkluderar alla offer. De ryska soldaterna är också offer i den här konflikten. Den ryska ledningen måste konfronteras med de siffrorna. Det lever i en alternativ verklighet. Så vitt jag har förstått så rapporteras inte dödsoffren i Ryssland, de döljs.

Uppskattningsvis handlar det om mellan 1500 och 4500 döda ryska soldater. Det ukrainska offren är 600–700 personer, tillsvidare. Skylten uppdateras kontinuerligt med antal antalet offer.

– På plakatet finns också dödssiffrorna från den tid då Ryssland invaderade Krim år 2014. Det kriget har pågått i åtta år, och dödssiffrorna är 13 300.

Rabbe Tiainen and Anders Hedman tar sina uppgifter från Wikipedia-sidan “Förluster i det rysk-ukrainska kriget”. Källan till den sidan är Förenta nationerna.


Helt andra regler som gäller innanför staketet

Demonstrationsrätten är väldigt bred i västländerna och i Finland.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att när jag står där framför staketet till Rysslands ambassad är det helt andra regler som gäller innanför staketet.

– Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap. När vi samlas kring till exempel en demonstration får vi utlopp för sina känslor. Det tycker jag är väldigt viktigt.

"Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap."



– Man får gärna bidra med egna ljus, säger Rabbe Tiainen. Eftersom ljusen inte kan vara kvar över natten samlar vi in dem mot kvällen och tänder dem på nytt nästa kväll. På så sätt är målsättningen att vi får fler och fler ljus för varje dag som går. Vi tänder ljusen vanligtvis kring kl 18 varje kväll.



– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen, berättar Rabbe Tiainen om sin farfar.


Rabbe Tiainen berättar att det var speciellt berörande när en tonårskille kom till demonstrationen med sin kompis.

– Han tog av sig mössan och stod där en stund. Han berättade att han fyller snart 18 år, och om kriget fortsätta på det här sättet kommer han att resa som frivillig soldat i Ukraina. Jag kände en ömhet för honom, men också en oro att han inte gör någonting tokigt. Men det positiva engagemanget, samhörigheten och identifikationen hade berört också honom.

Rabbe Tiainens farfar var också i kriget för 70 år sedan.

– Jag var så liten att jag inte hade en relation till honom. Men han skrev en bok så släkten skulle få läsa vad han gått genom.

Han beskrev hur han växte upp i Karelen i i närheten av Sordavala, den del av Karelen som idag är Ryssland. Han blev tvungen att fly och familjen flyttade längre in i Finland. Sen kom han till det svenska Österbotten och gifte in sig i en helt svenskspråkig släkt.

– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen.



Du är själv är kristen. Vad betyder det för dig i den här situationen?

– Det betyder mycket. Jag har fått hela min värdegrund och människosyn från från den kristna tron. Vårt samhälle med fri demokrati är byggt på kristna värderingar om mänsklig jämlikhet.



Christa Mickelsson


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00