I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

De tänder ett ljus för varje liv som har slocknat som ett resultat av Rysslands olagliga invasion av Ukraina

Ukraina.

Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker.

28.2.2022 kl. 19:36

– Vi måste visa för Ryssland, för ryska ambassaden, för världen, kalla fakta om de dödstal som den här tragedin handlar om. Putin har blod på händerna och världen kommer att hålla honom ansvarig, säger Rabbe Tiainen.

– Nyheten om Rysslands aggression mot sitt grannland berör oss alla ganska starkt. Jag ville engagera mig personligen.

Upprinnelsen till Rabbe Tiainens engagemang var att han kände att han måste säga ifrån.

– Då blev mitt sätt att rita karikatyrerna av Putin som jag demonstrerade med utanför ryska ambassaden när läget inte var fullt så allvarligt som det är nu.

När kriget bröt ut kom Rabbe Tiainens vän och kollega Anders Hedman med idén att tända ett ljus för varje dödsoffer utanför den ryska ambassaden.

– Ljusen kan stå runt hela kvarteret om det så krävs.


På plakatet står det antal offer på fyra språk. Foto: Christa Mickelsson



I lördags tillverkade de en stor skylt på två och en halv meter. På skylten finns det två kors som illustrerar allvaret i situationen. Ett kors är det ortodoxa korset och det andra är det västliga korset.

– Vi vill vara tydliga med att vi inkluderar alla offer. De ryska soldaterna är också offer i den här konflikten. Den ryska ledningen måste konfronteras med de siffrorna. Det lever i en alternativ verklighet. Så vitt jag har förstått så rapporteras inte dödsoffren i Ryssland, de döljs.

Uppskattningsvis handlar det om mellan 1500 och 4500 döda ryska soldater. Det ukrainska offren är 600–700 personer, tillsvidare. Skylten uppdateras kontinuerligt med antal antalet offer.

– På plakatet finns också dödssiffrorna från den tid då Ryssland invaderade Krim år 2014. Det kriget har pågått i åtta år, och dödssiffrorna är 13 300.

Rabbe Tiainen and Anders Hedman tar sina uppgifter från Wikipedia-sidan “Förluster i det rysk-ukrainska kriget”. Källan till den sidan är Förenta nationerna.


Helt andra regler som gäller innanför staketet

Demonstrationsrätten är väldigt bred i västländerna och i Finland.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att när jag står där framför staketet till Rysslands ambassad är det helt andra regler som gäller innanför staketet.

– Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap. När vi samlas kring till exempel en demonstration får vi utlopp för sina känslor. Det tycker jag är väldigt viktigt.

"Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap."



– Man får gärna bidra med egna ljus, säger Rabbe Tiainen. Eftersom ljusen inte kan vara kvar över natten samlar vi in dem mot kvällen och tänder dem på nytt nästa kväll. På så sätt är målsättningen att vi får fler och fler ljus för varje dag som går. Vi tänder ljusen vanligtvis kring kl 18 varje kväll.



– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen, berättar Rabbe Tiainen om sin farfar.


Rabbe Tiainen berättar att det var speciellt berörande när en tonårskille kom till demonstrationen med sin kompis.

– Han tog av sig mössan och stod där en stund. Han berättade att han fyller snart 18 år, och om kriget fortsätta på det här sättet kommer han att resa som frivillig soldat i Ukraina. Jag kände en ömhet för honom, men också en oro att han inte gör någonting tokigt. Men det positiva engagemanget, samhörigheten och identifikationen hade berört också honom.

Rabbe Tiainens farfar var också i kriget för 70 år sedan.

– Jag var så liten att jag inte hade en relation till honom. Men han skrev en bok så släkten skulle få läsa vad han gått genom.

Han beskrev hur han växte upp i Karelen i i närheten av Sordavala, den del av Karelen som idag är Ryssland. Han blev tvungen att fly och familjen flyttade längre in i Finland. Sen kom han till det svenska Österbotten och gifte in sig i en helt svenskspråkig släkt.

– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen.



Du är själv är kristen. Vad betyder det för dig i den här situationen?

– Det betyder mycket. Jag har fått hela min värdegrund och människosyn från från den kristna tron. Vårt samhälle med fri demokrati är byggt på kristna värderingar om mänsklig jämlikhet.



Christa Mickelsson


Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38