I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

De tänder ett ljus för varje liv som har slocknat som ett resultat av Rysslands olagliga invasion av Ukraina

Ukraina.

Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker.

28.2.2022 kl. 19:36

– Vi måste visa för Ryssland, för ryska ambassaden, för världen, kalla fakta om de dödstal som den här tragedin handlar om. Putin har blod på händerna och världen kommer att hålla honom ansvarig, säger Rabbe Tiainen.

– Nyheten om Rysslands aggression mot sitt grannland berör oss alla ganska starkt. Jag ville engagera mig personligen.

Upprinnelsen till Rabbe Tiainens engagemang var att han kände att han måste säga ifrån.

– Då blev mitt sätt att rita karikatyrerna av Putin som jag demonstrerade med utanför ryska ambassaden när läget inte var fullt så allvarligt som det är nu.

När kriget bröt ut kom Rabbe Tiainens vän och kollega Anders Hedman med idén att tända ett ljus för varje dödsoffer utanför den ryska ambassaden.

– Ljusen kan stå runt hela kvarteret om det så krävs.


På plakatet står det antal offer på fyra språk. Foto: Christa Mickelsson



I lördags tillverkade de en stor skylt på två och en halv meter. På skylten finns det två kors som illustrerar allvaret i situationen. Ett kors är det ortodoxa korset och det andra är det västliga korset.

– Vi vill vara tydliga med att vi inkluderar alla offer. De ryska soldaterna är också offer i den här konflikten. Den ryska ledningen måste konfronteras med de siffrorna. Det lever i en alternativ verklighet. Så vitt jag har förstått så rapporteras inte dödsoffren i Ryssland, de döljs.

Uppskattningsvis handlar det om mellan 1500 och 4500 döda ryska soldater. Det ukrainska offren är 600–700 personer, tillsvidare. Skylten uppdateras kontinuerligt med antal antalet offer.

– På plakatet finns också dödssiffrorna från den tid då Ryssland invaderade Krim år 2014. Det kriget har pågått i åtta år, och dödssiffrorna är 13 300.

Rabbe Tiainen and Anders Hedman tar sina uppgifter från Wikipedia-sidan “Förluster i det rysk-ukrainska kriget”. Källan till den sidan är Förenta nationerna.


Helt andra regler som gäller innanför staketet

Demonstrationsrätten är väldigt bred i västländerna och i Finland.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att när jag står där framför staketet till Rysslands ambassad är det helt andra regler som gäller innanför staketet.

– Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap. När vi samlas kring till exempel en demonstration får vi utlopp för sina känslor. Det tycker jag är väldigt viktigt.

"Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap."



– Man får gärna bidra med egna ljus, säger Rabbe Tiainen. Eftersom ljusen inte kan vara kvar över natten samlar vi in dem mot kvällen och tänder dem på nytt nästa kväll. På så sätt är målsättningen att vi får fler och fler ljus för varje dag som går. Vi tänder ljusen vanligtvis kring kl 18 varje kväll.



– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen, berättar Rabbe Tiainen om sin farfar.


Rabbe Tiainen berättar att det var speciellt berörande när en tonårskille kom till demonstrationen med sin kompis.

– Han tog av sig mössan och stod där en stund. Han berättade att han fyller snart 18 år, och om kriget fortsätta på det här sättet kommer han att resa som frivillig soldat i Ukraina. Jag kände en ömhet för honom, men också en oro att han inte gör någonting tokigt. Men det positiva engagemanget, samhörigheten och identifikationen hade berört också honom.

Rabbe Tiainens farfar var också i kriget för 70 år sedan.

– Jag var så liten att jag inte hade en relation till honom. Men han skrev en bok så släkten skulle få läsa vad han gått genom.

Han beskrev hur han växte upp i Karelen i i närheten av Sordavala, den del av Karelen som idag är Ryssland. Han blev tvungen att fly och familjen flyttade längre in i Finland. Sen kom han till det svenska Österbotten och gifte in sig i en helt svenskspråkig släkt.

– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen.



Du är själv är kristen. Vad betyder det för dig i den här situationen?

– Det betyder mycket. Jag har fått hela min värdegrund och människosyn från från den kristna tron. Vårt samhälle med fri demokrati är byggt på kristna värderingar om mänsklig jämlikhet.



Christa Mickelsson


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00