Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

Borgåungdomar pratade om kriget: "Jag undrar hur min spelkompis i Ukraina har det"

ungdomar.

Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå.

25.2.2022 kl. 11:39

Under ungdomssamlingen på torsdag kväll var alla medvetna om vad som pågår i Ukraina, berättar ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå domkyrkoförsamling.

Ungdomarna är överens om att kriget är djupt grymt och orättvist, speciellt då hem förstörs och familjer skadas, splittras och dör. De sa också att kriget är skrämmande, men att det ändå känns rätt avlägset och att de därför inte känner sig rädda eller oroliga för sin egen säkerhet.

Ungdomarna kommenterade så här:

– Jag har en vän i Ukraina och hennes familj får nu söka sig till bombskydd när sirenerna tjuter. Det känns väldigt skrämmande.
Julia 15 år

– Jag känner mig stressad över att det genom alla kanaler, såsom sociala medier, sprutar ut skräckinjagande nyheter och bilder om Ukraina. Det gör en jättestressad.
Jenny 16 år

– Jag har en spelkompis på nätet från Ukraina. Jag undrar hur han har det.
Anonym

– Jag tänker på min bror som är i armén och känner frustration och ångest över krigets hemskheter. Det känns för stort att greppa den hotfulla situationen.
Linn, abiturient

– Just då vi börjar se ljus i tunneln efter coronapandemin så bryter det här ut.
Lisa 15 år

– Jag skulle gärna åka dit och hjälpa till med att försvara Ukraina.
Wilhelm, 18 år, som snart ska rycka in i armén.

Lever ändå i sin egen tillvaro

Trots frågor och en viss oro så är Mats Fontells erfarenhet att ungdomar överlag fokuserar mer på det som finns närmast.

De lever vidare rätt obekymrade.

– Ibland blir man förvånad över hur ungdomar ändå lever i sin egen tillvaro. Det som de oroar sig för ligger mycket närmare dem än en världskris. De lever vidare rätt obekymrade, det är min uppfattning. Och det är inget jag lägger ungdomarna till last, utan det är så mycket som ligger på ytan i en ung människas liv, det finns så många saker de kämpar med, sådant som berör hemmet och vänner till exempel.

En del oroar sig också för mer världsomfattande saker.

– Det märker man i och med klimatångesten till exempel.

– Graden av oro hänger också ihop med hur mycket man pratar hemma.

Han frågar sig hur stor kapaciteten till ytterligare oro är efter två år med pandemin.

Han anser att det är viktigt att inte utgå ifrån att unga är informerade och rädda när det kommer till det aktuella läget.

– Det är bättre att kanske informera lite, fråga om de hört om krisen och vad de tänker om den.

Ska man som vuxen visa sin egen oro eller spela lugn?

– Man ska inte spela något, utan verkligen, i alla situationer jag kan komma på, vara öppen och ärlig: nu pågår detta och jag är orolig. Men berätta också varför du är orolig, och koppla ihop det med att du vill tro och be och hoppas. Jag tror det är viktigt att öppet signalera vad som är vårt hopp, utan att för den skull göra det fromt.

I sådana här situationer har han saker han gärna vill förmedla till ungdomar.

När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud.

– När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud. Vi får också minnas det som står i Bibeln om att det ständigt kommer att finnas oro och strider i världen och att folk kommer att resa sig mot folk. Poängen är: Vi behöver inte vara rädda. Hur världen än vänder sig får vi leva i Guds beskydd. Det är vårt viktigaste budskap. Men vi ska inte heller servera lätta lösningar. Våra redskap är att vi får be och tro att Gud är den som har läget under kontroll. Det behöver vi alla bli påminda om.

Hur hanterar du själv en existentiell ångest över sådant vi inte kan påverka och en rädsla som är svår att dela upp i mindre bitar?

– Till min natur är jag inte en grubblare, och det tackar jag Gud för, för det vet jag att många är. Jag följer med nyheter och händelser, men min strävan är att, utan att blunda för vad som pågår, leva i en förtröstan till att livet är i Guds händer. Jag försöker tänka att i dag ser det ut så här och jag gör vad jag förmår och har möjlighet till nu.

– Luther har ju tillskrivits citatet: Även om jorden går under i morgon planterar jag i dag mitt äppelträd. Det citatet är en bra ledstjärna, också för ungdomarna. De måste också få tro på att det har en framtid.

Ulrika Hansson


Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38