Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

Borgåungdomar pratade om kriget: "Jag undrar hur min spelkompis i Ukraina har det"

ungdomar.

Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå.

25.2.2022 kl. 11:39

Under ungdomssamlingen på torsdag kväll var alla medvetna om vad som pågår i Ukraina, berättar ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå domkyrkoförsamling.

Ungdomarna är överens om att kriget är djupt grymt och orättvist, speciellt då hem förstörs och familjer skadas, splittras och dör. De sa också att kriget är skrämmande, men att det ändå känns rätt avlägset och att de därför inte känner sig rädda eller oroliga för sin egen säkerhet.

Ungdomarna kommenterade så här:

– Jag har en vän i Ukraina och hennes familj får nu söka sig till bombskydd när sirenerna tjuter. Det känns väldigt skrämmande.
Julia 15 år

– Jag känner mig stressad över att det genom alla kanaler, såsom sociala medier, sprutar ut skräckinjagande nyheter och bilder om Ukraina. Det gör en jättestressad.
Jenny 16 år

– Jag har en spelkompis på nätet från Ukraina. Jag undrar hur han har det.
Anonym

– Jag tänker på min bror som är i armén och känner frustration och ångest över krigets hemskheter. Det känns för stort att greppa den hotfulla situationen.
Linn, abiturient

– Just då vi börjar se ljus i tunneln efter coronapandemin så bryter det här ut.
Lisa 15 år

– Jag skulle gärna åka dit och hjälpa till med att försvara Ukraina.
Wilhelm, 18 år, som snart ska rycka in i armén.

Lever ändå i sin egen tillvaro

Trots frågor och en viss oro så är Mats Fontells erfarenhet att ungdomar överlag fokuserar mer på det som finns närmast.

De lever vidare rätt obekymrade.

– Ibland blir man förvånad över hur ungdomar ändå lever i sin egen tillvaro. Det som de oroar sig för ligger mycket närmare dem än en världskris. De lever vidare rätt obekymrade, det är min uppfattning. Och det är inget jag lägger ungdomarna till last, utan det är så mycket som ligger på ytan i en ung människas liv, det finns så många saker de kämpar med, sådant som berör hemmet och vänner till exempel.

En del oroar sig också för mer världsomfattande saker.

– Det märker man i och med klimatångesten till exempel.

– Graden av oro hänger också ihop med hur mycket man pratar hemma.

Han frågar sig hur stor kapaciteten till ytterligare oro är efter två år med pandemin.

Han anser att det är viktigt att inte utgå ifrån att unga är informerade och rädda när det kommer till det aktuella läget.

– Det är bättre att kanske informera lite, fråga om de hört om krisen och vad de tänker om den.

Ska man som vuxen visa sin egen oro eller spela lugn?

– Man ska inte spela något, utan verkligen, i alla situationer jag kan komma på, vara öppen och ärlig: nu pågår detta och jag är orolig. Men berätta också varför du är orolig, och koppla ihop det med att du vill tro och be och hoppas. Jag tror det är viktigt att öppet signalera vad som är vårt hopp, utan att för den skull göra det fromt.

I sådana här situationer har han saker han gärna vill förmedla till ungdomar.

När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud.

– När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud. Vi får också minnas det som står i Bibeln om att det ständigt kommer att finnas oro och strider i världen och att folk kommer att resa sig mot folk. Poängen är: Vi behöver inte vara rädda. Hur världen än vänder sig får vi leva i Guds beskydd. Det är vårt viktigaste budskap. Men vi ska inte heller servera lätta lösningar. Våra redskap är att vi får be och tro att Gud är den som har läget under kontroll. Det behöver vi alla bli påminda om.

Hur hanterar du själv en existentiell ångest över sådant vi inte kan påverka och en rädsla som är svår att dela upp i mindre bitar?

– Till min natur är jag inte en grubblare, och det tackar jag Gud för, för det vet jag att många är. Jag följer med nyheter och händelser, men min strävan är att, utan att blunda för vad som pågår, leva i en förtröstan till att livet är i Guds händer. Jag försöker tänka att i dag ser det ut så här och jag gör vad jag förmår och har möjlighet till nu.

– Luther har ju tillskrivits citatet: Även om jorden går under i morgon planterar jag i dag mitt äppelträd. Det citatet är en bra ledstjärna, också för ungdomarna. De måste också få tro på att det har en framtid.

Ulrika Hansson


Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58