– Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

"Också vi kan vara redskap för fred"

Ukraina.

När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred.

25.2.2022 kl. 10:40

– Jag är mycket glad över att församlingarna så snabbt hörsammade uppmaningen att ordna andakt med ljuständning och klockringning för freden, Ukraina och dess folk. I en tid som denna är det viktigt att vi tänker på och i bön bär fram alla dem som far illa och vars trygghet är hotad. Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

– Det som nu händer har rört upp känslorna för många. De äldre minns tidigare krig och allt det som det fört med sig. Yngre undrar vad det här betyder för dem och deras liv.

Biskopen tycker det är viktigt att vi delar vår oro, våra känslor och tankar med varandra.

– Om du vet någon som behöver få höra din röst – ring det samtalet eller gå på besök. Och känner du själv oro eller ångest – tveka då inte att ta kontakt med någon som lyssnar. När vi gör det kan vi uppleva hur mycket det betyder att vi har varandra.

Han påpekar att en av världens mest kända böner, Fransciskusbönen, inleds med orden: "Herre, gör mig till ett redskap för din fred."

– Också vi kan vara ett redskap för fred genom att visa omsorg och omtanke om varandra. Genom att dela vår oro, våra tankar och genom att lyssna, säger biskopen.



Åsa Turpeinen vid altaret och kyrkvaktmästare Anders Granvik tänder ljusen i Jakobstad. Foto: Johan Sandberg


36 personer från både språkgrupperna hade mött upp i Jakobstads kyrka där det hölls en tvåspråkig bönestund med musik och ljuständning för Ukraina. Bönestunden leddes av kaplan Åsa Turpeinen från den svenska och kantor Mirkkalea Konttila från den finska församlingen.

Ylva Ahonen var en av dem som tände ljus för freden.

– Jag är här för att söka frid. Både för Ukraina och mig själv, säger hon.


I Olars, Esbo samlades bland annat kören Novena för bön för Ukraina. Foto: Christa Mickelsson



– Vi ber för alla människor som finns i Ukraina nu. Den här stunden, tillsammans med andra kristna, öppnade mina ögon på ett nytt sätt för allvaret i det hela, säger kaplan Heidi Jäntti i Esbo svenska församling.

– Jag tycker att det är viktigt att kyrkan signalerar någonting. Vi kan tända ljus och ringa i kyrkklockorna. Hur mörkt det än ser ut får vi tro på Gud. När vi inte har någonting annat, är han en klippa och en borg.


I Johanneskyrkan i Helsingfors samlades ett tjugotal personer för att be för fred i Ukraina.


Kyrkoherde Johan Westerlund tyckte det var fint att kyrkans stora maskineri på en dag kunde arrangera gemensam bön i kyrkor i hela landet. Den yngsta deltagaren vid bönestunden var Sandi Bengts, som är med i församlingens ungdomsarbete.

– Jag tyckte det var jättefint! sa hon om andakten, bönen och sången i Johanneskyrkan.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg och Christa Mickelsson


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39