Maria Skog med sin dotter Mila, mamma Olga och pappa Yevhen i Charkiv sommaren 2021.

Oro för föräldrarna då hemstaden är under attack

Ukraina.

De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad.

24.2.2022 kl. 16:35

– Mina föräldrar kan inte lämna Charkiv för de väntar på direktiv från myndigheterna då det råder undantagstillstånd. Men så längre huset inte beskjuts borde de vara säkra. De sitter nu i källaren tillsammans med alla andra som bor i trapphuset medan det hör ljudet från bomberna som faller.

På morgonen var var källaren låst, men den öppnades senare under dagen.

– Jag har uppmanat dem att försöka lämna staden. Jag vill ju att de ska komma hit. Men det råder undantagstillstånd och gränserna är stängda.

På torsdagsmorgonen talade Maria Skog med sin mamma.

– Hon ringde klockan åtta så länge mobilnätet fungerade, för internet funkade inte. Hon berättade att hon hört ljudet av beskjutningar från andra sidan gränsen.

Mamman berättade att det är panik i staden, folk flyr i sina bilar och med tunnelbanan.

– De söker sig västerut, bort från gränsen.

Hon vet inte om det varit dödsfall i stanen. Men det har nyhetskanaler rapporterat under dagen.

– Många säger att det skjuts lite slumpmässigt för att skrämma folk och skapa panik.

Charkiv hör inte till utbrytarrepublikerna.

– Min farmor bor i Luhanskområdet som varit ockuperat i åtta år. I går var där rätt lugnt, det var bara vid gränsen det förekom skottlossning. Jag tror det är på den ukrainska sidan.

Livet har inte varit lätt i Luhansk de senaste åtta åren.

– De senaste fyra dagarna har det inte funnits vatten. Mat, mediciner och allt är dyrt och telefonnätet är osäkert.



Förra sommaren besökte Maria Skog senast Charkiv.

– Så fort coronaläget tillät det for jag dit med vår äldsta dotter medan jag var gravid med den andra. Då hade jag inte sett dem sett mina föräldrar på två år. De besökte oss sedan i november i Vasa när vår andra dotter blivit född.

– Medan jag var i Ukraina märkte jag inget av oroligheterna. Läget har pågått i åtta år så människorna har blivit vana. Då var man mest orolig för coronan och man trodde inte på en rysk attack.

Hon besökte inte sin farmor i Luhansk.

– Dit fick jag inte åka, till det krävdes tillstånd. När min farfar dog i somras åkte min pappa och hans bror till Luhansk utan att ha det tillstånd som behövdes. På grund av dödsfallet tilläts de ändå komma in.


Hur funkar kyrkorna i Ukraina nu?

– Kyrkorna funkar inte som här, och jag vet inte om de skulle göra något annat än att fortsätta be som de gjort hittills.


Vad kan vi finländare göra för att hjälpa Ukraina?

– Jag tror att vi bara kan be om ett slut på kriget nu. Och kanske visa stöd för Ukraina på sociala media.

Johan Sandberg


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39