Trots att han bytt orgelpallen mot bussratten upplever 
Niclas Nylund att han har en kallelse inom musiken.
Trots att han bytt orgelpallen mot bussratten upplever Niclas Nylund att han har en kallelse inom musiken.

Kantorn bytte karriär, då släppte stressen

KARRIÄRBYTE.

Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år.

17.2.2022 kl. 12:00

Har du åkt tågbuss mellan Jakobstad och Bennäs någon gång kan det ha varit Niclas Nylund som suttit bakom ratten.

– Det händer fortfarande ibland att jag kör tågbussen. Men för tillfället kör jag mest skolskjutsar.

Under de åtta åren han jobbade som kantor på heltid fick han aldrig någon ordinarie tjänst.

– Under alla åren jobbade jag som tf eller vikarie, säger han.

Den största orsaken till att han sadlade om var ändå att han kände sig obekväm med att stå framför grupper och undervisa.

– Jag tycker om att spela, men jag trivdes inte riktigt med att jobba som ledare för körer, barngrupper och med skriftskolundervisning. Då är man som en offentlig person. Min grundpersonlighet är introvert och jag är inte utpräglat social, säger han.

Han är c-kantor och vikarierade på en b-kantorstjänst i Esse. Han blev utan jobb hösten 2006 då en behör b-kantor sökte jobbet. Då började han fundera på vad han ska göra härnäst.

Transportbranschen intresserade

– Jag trivdes med att köra och jag drogs till transportbranschen. Redan medan jag var i Esse tog jag körkort för lastbil. När vikariatet tog slut började jag en kurs för busschaufförer som Vocana i Närpes ordnade i samarbete med Kristinestads bilskola.

Han körde upp för busskortet 2007 och fick praktikplats på Ekmans i Jakobstad. Där stannade han. Efter att Ekmans blev uppköpt står det numera Ingsva på bussen han kör.

– Numera kör jag mest skolskjutsar till Språkbadsskolan, Resursskolan, Kyrkostrands skola och till Intek. En stor del av skjutsarna omfattar barn och ungdomar som har specialbehov.

Han kör i huvudsak lokaltrafik. Några enstaka gånger har han kört skolutfärder och teaterresor till Vasa.

– Det blir mest småprat med passagerarna när jag säljer biljetter. Men jag har fått öva upp min finska och engelska.

Ser du något gemensamt mellan dina två yrkesbanor?

– Kanske vad gäller arbetstiden. Som chaufför arbetar jag i block, jag kan köra till exempel tre timmar, ta paus någon timme, köra nästa block och så vidare.

I jobbet ingår också att städa bussen, dammsuga och tvätta den. Under coronatiden har det också ingått att desinficera handtag, ratt och växelspak.

Vad är det bästa med att köra buss?

– Jobbet är förutsägbart men tillräckligt omväxlande för mig. Även om jag mest kör lokaltrafik är det stimulerande att var ute längs vägarna och se lite vyer och landskap. Jag trivs också med att veta vem och vart jag ska köra nästa dag. Jag har en bra balans mellan att köra välbekanta rutter och nya adresser.

Ser du en Guds ledning i karriärbytet?

– Jo, det gör jag. Det ordnade sig så att jag kom in på busskursen och jag tyckte den var intressant. Jag trivs bra i jobbet och tror det är meningen jag ska vara där.

Niclas Nylund började studera till c-kantor 1991 vid Konservatoriet i Jakobstad och hade det mesta av studierna avklarade 1996 när han fick tf kantorstjänst i Nykarleby. Därefter har han vikarierat i Munsala och Esse församlingar.

Att skriva musik blev terapi

Under åren i Nykarleby började han skriva egen musik för orgel.

– Det egna skapandet blev kanske ett andningshål i det som jag upplevde tungt i arbetet.

Den mest produktiva perioden som kompositör inföll medan han jobbade som kantor. 2005 gav han ut två nothäften med musik han skrivit och året innan spelade han in en cd.

Även om han slutat arbeta som kantor skriver Nylund fortfarande musik för orgel när andan faller på.

– Jag får idéer ibland och jag tycker om att skapa. Jag har alltid varit intresserad av olika melodier, harmonier och klanger. Det har blivit mycket input medan jag lyssnat på musik i mina dagar. Jag får ibland behov av output och att skapa något eget. Skapandet kan ha en terapeutisk funktion för mig.

Eftersom han inte längre har tillgång till en kyrkorgel ger han utlopp för sin musikaliska ådra på den digitala orgel han har hemma.

– På den leker jag fram lite melodier. Mina stycken är korta, mellan en och fem minuter. Det är lämpliga längder just för gudstjänstbruk.

En motvikt till elitistisk musik

Drivkraften i skapandet är att skriva orgelmusik som folk kan ta till sig.

– Inom orgelmusiken saknar jag musik som låter modern och som är från vår tid, men som ändå inte är svårtillgänglig.

Han ser sin musik som en motvikt till det elitistiska.

– Min musik påminner om en sångrepertoar. Den har en tydlig melodi och enkla harmonier som är lätta att hänga med i. Överlag är orgelmusiken ganska svår – J.S. Bach är tekniskt säkert dubbelt svårare att spela än vad min musik är.

Hur mycket ny musik skriver du numera?

– Jag tror det så småningom skulle räcka till ett tredje häfte.

Tanken att också skriva musik för piano eller arrangera musiken för en stråk- eller blåsensemble har slagit honom.

– Men det blir kanske i framtiden.

Lockas inte tillbaka

Han har inte ångrat att han bytt orgelpallen mot bussratten.

– Jag har inte lockats att återgå till kantorsjobbet. Jag vet ju vad det innebär. Det har varit en extra ansträngning för mig att ställa mig framför en grupp för att undervisa. Men då jag lärt mig musik, kan spela och ackompanjera har viljan att dela med mig av mitt kunnande ibland varit större än det mått av obehag och nervositet ett offentligt framförande innebär. Numera står jag hellre i kören än framför den.

Att spela på gudstjänster och möten har han inget emot att göra.

– Jag upplever fortfarande att jag har en kallelse inom musiken. Jag ackompanjerar ibland på samlingar och spelar på gudstjänster som vanligtvis ordnats av Evangeliföreningen, till exempel i gudstjänster i Pensala bönehus och på lägerområdet Klippan. Jag upplever att jag fortfarande har något att ge inom det området.

Johan Sandberg


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00