Trots att han bytt orgelpallen mot bussratten upplever Niclas Nylund att han har en kallelse inom musiken.

Kantorn bytte karriär, då släppte stressen

KARRIÄRBYTE.

Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år.

17.2.2022 kl. 12:00

Har du åkt tågbuss mellan Jakobstad och Bennäs någon gång kan det ha varit Niclas Nylund som suttit bakom ratten.

– Det händer fortfarande ibland att jag kör tågbussen. Men för tillfället kör jag mest skolskjutsar.

Under de åtta åren han jobbade som kantor på heltid fick han aldrig någon ordinarie tjänst.

– Under alla åren jobbade jag som tf eller vikarie, säger han.

Den största orsaken till att han sadlade om var ändå att han kände sig obekväm med att stå framför grupper och undervisa.

– Jag tycker om att spela, men jag trivdes inte riktigt med att jobba som ledare för körer, barngrupper och med skriftskolundervisning. Då är man som en offentlig person. Min grundpersonlighet är introvert och jag är inte utpräglat social, säger han.

Han är c-kantor och vikarierade på en b-kantorstjänst i Esse. Han blev utan jobb hösten 2006 då en behör b-kantor sökte jobbet. Då började han fundera på vad han ska göra härnäst.

Transportbranschen intresserade

– Jag trivdes med att köra och jag drogs till transportbranschen. Redan medan jag var i Esse tog jag körkort för lastbil. När vikariatet tog slut började jag en kurs för busschaufförer som Vocana i Närpes ordnade i samarbete med Kristinestads bilskola.

Han körde upp för busskortet 2007 och fick praktikplats på Ekmans i Jakobstad. Där stannade han. Efter att Ekmans blev uppköpt står det numera Ingsva på bussen han kör.

– Numera kör jag mest skolskjutsar till Språkbadsskolan, Resursskolan, Kyrkostrands skola och till Intek. En stor del av skjutsarna omfattar barn och ungdomar som har specialbehov.

Han kör i huvudsak lokaltrafik. Några enstaka gånger har han kört skolutfärder och teaterresor till Vasa.

– Det blir mest småprat med passagerarna när jag säljer biljetter. Men jag har fått öva upp min finska och engelska.

Ser du något gemensamt mellan dina två yrkesbanor?

– Kanske vad gäller arbetstiden. Som chaufför arbetar jag i block, jag kan köra till exempel tre timmar, ta paus någon timme, köra nästa block och så vidare.

I jobbet ingår också att städa bussen, dammsuga och tvätta den. Under coronatiden har det också ingått att desinficera handtag, ratt och växelspak.

Vad är det bästa med att köra buss?

– Jobbet är förutsägbart men tillräckligt omväxlande för mig. Även om jag mest kör lokaltrafik är det stimulerande att var ute längs vägarna och se lite vyer och landskap. Jag trivs också med att veta vem och vart jag ska köra nästa dag. Jag har en bra balans mellan att köra välbekanta rutter och nya adresser.

Ser du en Guds ledning i karriärbytet?

– Jo, det gör jag. Det ordnade sig så att jag kom in på busskursen och jag tyckte den var intressant. Jag trivs bra i jobbet och tror det är meningen jag ska vara där.

Niclas Nylund började studera till c-kantor 1991 vid Konservatoriet i Jakobstad och hade det mesta av studierna avklarade 1996 när han fick tf kantorstjänst i Nykarleby. Därefter har han vikarierat i Munsala och Esse församlingar.

Att skriva musik blev terapi

Under åren i Nykarleby började han skriva egen musik för orgel.

– Det egna skapandet blev kanske ett andningshål i det som jag upplevde tungt i arbetet.

Den mest produktiva perioden som kompositör inföll medan han jobbade som kantor. 2005 gav han ut två nothäften med musik han skrivit och året innan spelade han in en cd.

Även om han slutat arbeta som kantor skriver Nylund fortfarande musik för orgel när andan faller på.

– Jag får idéer ibland och jag tycker om att skapa. Jag har alltid varit intresserad av olika melodier, harmonier och klanger. Det har blivit mycket input medan jag lyssnat på musik i mina dagar. Jag får ibland behov av output och att skapa något eget. Skapandet kan ha en terapeutisk funktion för mig.

Eftersom han inte längre har tillgång till en kyrkorgel ger han utlopp för sin musikaliska ådra på den digitala orgel han har hemma.

– På den leker jag fram lite melodier. Mina stycken är korta, mellan en och fem minuter. Det är lämpliga längder just för gudstjänstbruk.

En motvikt till elitistisk musik

Drivkraften i skapandet är att skriva orgelmusik som folk kan ta till sig.

– Inom orgelmusiken saknar jag musik som låter modern och som är från vår tid, men som ändå inte är svårtillgänglig.

Han ser sin musik som en motvikt till det elitistiska.

– Min musik påminner om en sångrepertoar. Den har en tydlig melodi och enkla harmonier som är lätta att hänga med i. Överlag är orgelmusiken ganska svår – J.S. Bach är tekniskt säkert dubbelt svårare att spela än vad min musik är.

Hur mycket ny musik skriver du numera?

– Jag tror det så småningom skulle räcka till ett tredje häfte.

Tanken att också skriva musik för piano eller arrangera musiken för en stråk- eller blåsensemble har slagit honom.

– Men det blir kanske i framtiden.

Lockas inte tillbaka

Han har inte ångrat att han bytt orgelpallen mot bussratten.

– Jag har inte lockats att återgå till kantorsjobbet. Jag vet ju vad det innebär. Det har varit en extra ansträngning för mig att ställa mig framför en grupp för att undervisa. Men då jag lärt mig musik, kan spela och ackompanjera har viljan att dela med mig av mitt kunnande ibland varit större än det mått av obehag och nervositet ett offentligt framförande innebär. Numera står jag hellre i kören än framför den.

Att spela på gudstjänster och möten har han inget emot att göra.

– Jag upplever fortfarande att jag har en kallelse inom musiken. Jag ackompanjerar ibland på samlingar och spelar på gudstjänster som vanligtvis ordnats av Evangeliföreningen, till exempel i gudstjänster i Pensala bönehus och på lägerområdet Klippan. Jag upplever att jag fortfarande har något att ge inom det området.

Johan Sandberg


Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00