När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.
När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

Kantorn Kaj-Gustav Sandholm: "Jag har aldrig någonsin ångrat mitt yrkesval"

mariehamn.

– Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke.

15.2.2022 kl. 10:36

Redan i första eller andra klassen i folkskolan hade Kaj-Gustav Sandholm bestämt sig: han skulle bli kantor.

– Jag hade varit i Karis kyrka och sett kantorn spela, och det var så fantastiskt: det var som ett flygplan hela orgeln med alla spakar och knappar, som en cockpit!

Men han hade inget instrument hemma utan brukade i stället på vägen hem från skolan sticka sig in till sin moster Edith och hitta på melodier vid hennes orgelharmonium.

– Jag minns att den första psalm jag spelade var ”Ett litet fattigt barn jag är, men glad jag är ändå”, säger han.

Som tolvåring började han ta pianolektioner. Genast efter mellanskolan sökte han till Sibelius-Akademin, men hade inte tillräckliga grundkunskaper och kom inte in.

– Då blev jag rädd för alltihopa, det kändes att det är för svårt, jag klarar det inte.


Han kunde lite, men han kunde mest

I stället jobbade han vid en begravningsbyrå och blomsterhandel som ägdes av en kompis familj. Han tänkte att kanske han blir begravningsentreprenör.

Men sen fick han ett brev adresserat till blomsterhandeln i Karis. Det var från Stefan Snellman som var kyrkoherde i Kumlinge. Han saknade kantor och hade hört att det fanns en ung man som brukade öva på den lilla orgeln vid Lärkkulla.

– Jag hade aldrig varit på Åland och visste ingenting om skärgården. Men det kändes som en kallelse. Jag hade lite svårt att övertala mina föräldrar, de tyckte att hur i världen ska du fara dit när du inte vet något, och inte kunde jag ju något heller.

Men den 18-åriga Kaj-Gustav Sandholm bestämde sig för att åka. Han tog Ålandsbåten från Åbo och Snellman mötte honom med moped i Kumlinge.

– När man kommer till en liten ort som Kumlinge märker man att fast man kan ganska lite är man ändå den som kan mest. Jag växte så otroligt och blev så uppmuntrad. Aldrig hade jag lett en kör, men de hade ju en kyrkokör så det var bara att försöka.

Han har Stefan Snellman att tacka för att han följande år tog mod till sig och sökte in till Sibelius-Akademin på nytt. Den gången kom han in.

Studierna tog fyra år, och under den tiden vikarierade han mycket som kantor i Helsingfors. Alltid när han fick chansen åkte han till Kumlinge – om somrarna jobbade han som butiksbiträde i Andelshandeln där.


Att spela någon in i himlen

När han var klar med studierna ville han gärna tillbaka till Åland, men den enda lediga tjänsten fanns i Brändö, en liten skärgårdsförsamling.

– Kumlingeborna skojade med mig och sa att inte kan du fara till Brändö, de kan inte sjunga där.

Efter fem år i Brändö hade Stefan Snellman blivit kyrkoherde i Mariehamn och lockade honom dit.

– Där var jag sedan i 33 år, tills jag blev pensionerad. Och efter pensioneringen har jag jobbat i elva år med att vikariera här och där.


Har du någonsin ångrat ditt yrkesval?

– Aldrig! Mitt yrke har varit min hobby. Jag har fantastiska minnen som kommer för mig, särskilt när jag är trött eller misslyckas.

Han minns en andaktsstund i Seglinge, då en gammal dam sa om honom: ”Han kommer att spela många in i himlen.”

– Otroligt vad det värmde! Tänk om jag spelat någon människa in i himlen.

Han minns också när landsprosten Valdemar Nyman medverkade vid kantorsinstallationen i Brändö, teatraliskt slog ut med sina armar och ropade ut: ”Kära musikens ängel!”

– Kan man ha en bättre förklaring på vad en kantor ska vara?

Han påpekar att han inte kunnat vara en musikens ängel varje dag, men att han haft förmånen att jobba i församlingar med en uppmuntrande kyrkoherde.

I Mariehamn började han med något som inte var så vanligt på 70-talet: Klapp och klang-grupper för föräldrar med småbarn.

Han minns att en mamma berättade om sin dotter Ida, tre år, som satt på golvet och ”lekte Kaj” och sjöng Vi sätter oss i ringen.

– Idas pappa frågade att vem är den där Gud som du sjunger om. Och hon sa: ”Det är Kajs vän och han bor med honom.”

Han är glad över hur många barn han nådde – som mest hade han 26 barngrupper i månaden.

Och allt som han i tiden studerade vid Sibelius-Akademin har han haft nytta av.

– När jag studerade och skulle lära mig transponera tänkte jag att det kommer jag inte behöva. Men jag har ju haft så många körer så oj vad jag har transponerat! Det har jag nog behövt.

(Transponering av musik innebär att man flyttar en fras, del av stycke eller hela verk uppåt eller nedåt i tonhöjd så att de inbördes intervallen inte ändras men hela området byter tonart.)

Text: Sofia Torvalds 


Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13