När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.
När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

Kantorn Kaj-Gustav Sandholm: "Jag har aldrig någonsin ångrat mitt yrkesval"

mariehamn.

– Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke.

15.2.2022 kl. 10:36

Redan i första eller andra klassen i folkskolan hade Kaj-Gustav Sandholm bestämt sig: han skulle bli kantor.

– Jag hade varit i Karis kyrka och sett kantorn spela, och det var så fantastiskt: det var som ett flygplan hela orgeln med alla spakar och knappar, som en cockpit!

Men han hade inget instrument hemma utan brukade i stället på vägen hem från skolan sticka sig in till sin moster Edith och hitta på melodier vid hennes orgelharmonium.

– Jag minns att den första psalm jag spelade var ”Ett litet fattigt barn jag är, men glad jag är ändå”, säger han.

Som tolvåring började han ta pianolektioner. Genast efter mellanskolan sökte han till Sibelius-Akademin, men hade inte tillräckliga grundkunskaper och kom inte in.

– Då blev jag rädd för alltihopa, det kändes att det är för svårt, jag klarar det inte.


Han kunde lite, men han kunde mest

I stället jobbade han vid en begravningsbyrå och blomsterhandel som ägdes av en kompis familj. Han tänkte att kanske han blir begravningsentreprenör.

Men sen fick han ett brev adresserat till blomsterhandeln i Karis. Det var från Stefan Snellman som var kyrkoherde i Kumlinge. Han saknade kantor och hade hört att det fanns en ung man som brukade öva på den lilla orgeln vid Lärkkulla.

– Jag hade aldrig varit på Åland och visste ingenting om skärgården. Men det kändes som en kallelse. Jag hade lite svårt att övertala mina föräldrar, de tyckte att hur i världen ska du fara dit när du inte vet något, och inte kunde jag ju något heller.

Men den 18-åriga Kaj-Gustav Sandholm bestämde sig för att åka. Han tog Ålandsbåten från Åbo och Snellman mötte honom med moped i Kumlinge.

– När man kommer till en liten ort som Kumlinge märker man att fast man kan ganska lite är man ändå den som kan mest. Jag växte så otroligt och blev så uppmuntrad. Aldrig hade jag lett en kör, men de hade ju en kyrkokör så det var bara att försöka.

Han har Stefan Snellman att tacka för att han följande år tog mod till sig och sökte in till Sibelius-Akademin på nytt. Den gången kom han in.

Studierna tog fyra år, och under den tiden vikarierade han mycket som kantor i Helsingfors. Alltid när han fick chansen åkte han till Kumlinge – om somrarna jobbade han som butiksbiträde i Andelshandeln där.


Att spela någon in i himlen

När han var klar med studierna ville han gärna tillbaka till Åland, men den enda lediga tjänsten fanns i Brändö, en liten skärgårdsförsamling.

– Kumlingeborna skojade med mig och sa att inte kan du fara till Brändö, de kan inte sjunga där.

Efter fem år i Brändö hade Stefan Snellman blivit kyrkoherde i Mariehamn och lockade honom dit.

– Där var jag sedan i 33 år, tills jag blev pensionerad. Och efter pensioneringen har jag jobbat i elva år med att vikariera här och där.


Har du någonsin ångrat ditt yrkesval?

– Aldrig! Mitt yrke har varit min hobby. Jag har fantastiska minnen som kommer för mig, särskilt när jag är trött eller misslyckas.

Han minns en andaktsstund i Seglinge, då en gammal dam sa om honom: ”Han kommer att spela många in i himlen.”

– Otroligt vad det värmde! Tänk om jag spelat någon människa in i himlen.

Han minns också när landsprosten Valdemar Nyman medverkade vid kantorsinstallationen i Brändö, teatraliskt slog ut med sina armar och ropade ut: ”Kära musikens ängel!”

– Kan man ha en bättre förklaring på vad en kantor ska vara?

Han påpekar att han inte kunnat vara en musikens ängel varje dag, men att han haft förmånen att jobba i församlingar med en uppmuntrande kyrkoherde.

I Mariehamn började han med något som inte var så vanligt på 70-talet: Klapp och klang-grupper för föräldrar med småbarn.

Han minns att en mamma berättade om sin dotter Ida, tre år, som satt på golvet och ”lekte Kaj” och sjöng Vi sätter oss i ringen.

– Idas pappa frågade att vem är den där Gud som du sjunger om. Och hon sa: ”Det är Kajs vän och han bor med honom.”

Han är glad över hur många barn han nådde – som mest hade han 26 barngrupper i månaden.

Och allt som han i tiden studerade vid Sibelius-Akademin har han haft nytta av.

– När jag studerade och skulle lära mig transponera tänkte jag att det kommer jag inte behöva. Men jag har ju haft så många körer så oj vad jag har transponerat! Det har jag nog behövt.

(Transponering av musik innebär att man flyttar en fras, del av stycke eller hela verk uppåt eller nedåt i tonhöjd så att de inbördes intervallen inte ändras men hela området byter tonart.)

Text: Sofia Torvalds 


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00