Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

Vad krävs av en stiftsdekan och kan jobbet vara en språngbräda in i ett biskopsval?

krav.

Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift.

9.2.2022 kl. 15:39

Jobbet som stiftsdekan i Borgå stift lediganslås inom kort. Magnus Riska som innehar tjänsten, men just nu har ett missionsuppdrag i Etiopien, avgår på egen begäran. Robert Lemberg som varit tf stiftsdekan i ett antal år går i sin tur i pension i sommar. Men vad sysslar en stiftsdekan med om dagarna? Vad krävs av en dekan och kan jobbet vara en språngbräda rakt in i ett biskopsval? Robert Lemberg rätar ut några frågetecken.

Vad jobbar en stiftsdekan med?

– Huvuduppgiften för en stiftsdekan är ansvaret för utbildningen i stiftet, närmare bestämt fortbildning för präster. Till det hör att tillsammans med stiftssekreteraren för utbildning planera kursinnehåll och ibland föreläsa själv.

– En stor del av arbetet är också att förbereda ärenden som har med utbildning att göra för Domkapitlets sammanträden en gång per månad. Stiftsdekanen ansvarar också för frågor om kollekter.

– Stiftsdekanen har i någon mån ett helhetsansvar i och med att dekanen är en del av Domkapitlets ledning. Dekanen är kanske inte biskopens högra hand, men det ligger inte så långt från sanningen.

Det är en brokig skara medarbetare vid domkapitlet, liksom i församlingarna, blir det någon armbrytning i linjedragning och teologiskt innehåll?

– Vi kan inte vara ense i alla frågor, men i det stora hela går det bra tycker jag. Det är en fördel om dekanen och biskopen har liknande linje och synsätt. Jag föreställer mig att det skulle kunna vara svårt annars.

Vilka egenskaper måste man absolut ha som stiftsdekan?

– Personliga egenskaper som krävs är att man måste vara tålmodig, som med all förvaltning. Och så måste man försöka hålla sig saklig i alla sammanhang, i och med alla människor man har att göra med. Det är bra att kunna driva saker, men om man vill ha folket med sig måste man ta hänsyn till den fart andra har.

– Till de formella kraven hör att en stiftsdekan ska ha avlagt högre pastoralexamen. Det teologiska kunnandet är viktigt. Sedan måste man kunna Borgå stift och hur kyrkan är uppbyggd och konstruerad. Man måste känna till de olika nivåerna och domkapitlets roll i helheten. Sedan är det bra om man har en pedagogisk utbildning eller ett pedagogiskt kunnande i varje fall.

Om man vill avancera karriärmässigt från posten som stiftsdekan, vad kunde det vara?

– Det är väl biskop i så fall. Det är inte ovanligt på finskt håll. Till exempel Mari Leppänen var stiftsdekan och blev sedan biskop. Det kan upplevas som ganska naturligt med ett sådant karriärssteg.

Hur synlig är dekanen i Borgå stift jämfört med de finska stiften?

– Det är möjligt att dekaner är mer synliga på finskt håll än på svenskt. Jag har inga egentliga belägg för det, men jag märker ibland när vi dekaner har möten att vissa dekaner har sådana uppgifter som biskopen har hos oss. Jag tror att biskopen i Borgå stift har en bredare uppgiftspalett än i de finska stiften, men det är min spekulation.

Hinner ni vid domkapitlet med någon linjedragning för hela stiftet, med tanke på allt löpande arbete och administration?

– Det är en jättestor utmaning, och det finns inte mycket tid för det. Ledningsgruppen åker ibland bort för ett par dagar för att hinna tänka. Vi har ledningsgruppsmöte varje månad, men där är det ofta löpande ärenden som diskuteras, och det är sällan man då hinner göra större linjeval.

– Om vi skapar början på en praxis måste vi hinna tänka igenom det principiellt. Det kan bli galet om vi utgår från endast ett konkret fall för att skapa en praxis.

Du har varit kyrkoherde i många år och direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, hur svårt är jobbet som dekan i jämförelse?

– I alla arbetena har man händerna fulla. Det är lite olika förmågor som krävs. Kravnivån för jobbet som stifsdekan ligger på samma nivå som direktorstjänsten vid KCSA. Men som stiftsdekan är det lite annan profil och annat teologiskt kunnande som krävs i och med utbildningsansvaret, medan direktorsuppdraget kräver mer administrativ begåvning.

Ulrika Hansson


OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15