Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

S:t Jacob på Drumsö fortsatt på fallrepet – nytt anslagssystem knepigare för Johannes församling

Helsingfors.

Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen.

8.2.2022 kl. 15:03

Det är fortfarande öppet hur S:t Jacob–kyrkan på Drumsö i längden ska kunna användas för svensk församlingsverksamhet. Det här trots att den, miljonrenoverad och fin, om några månader återinvigs av biskop Bo-Göran Åstrand på annandag påsk.

Bara 14 månader senare är det möjligt att Johannes församling helt eller delvis avvecklar sin svenska verksamhet på Drumsö, väster om stadskärnan i Helsingfors. Från augusti 2023 tackar församlingen eventuellt nej till en del av S:t Jacob-utrymmena, eller till dem helt och hållet.

Diskussionen om S:t Jacob har pågått i flera år. Nu har den svenska flygeln ingått i en 17 miljoners renovering av hela kyrkcampuset på Drumsö, ett 1950-talskomplex som också används av finska Lauttasaaren seurakunta.

På måndagen beslöt församlingsrådet i Johannes församling efter en lång diskussion att se över vilka utrymmen man ska kunna avstå ifrån, eller fortsätta använda i samarbete med den finska församlingen. Svenska rum kan bli tvåspråkiga rum.

Med det följer också planer på att avveckla den eftisverksamhet med omkring 100 barn som församlingen har haft i Kronohagen och på Drumsö. I höst minskas barnplatserna ner till 80, från hösten 2023 är fortsättningen oklar.

– Vi behöver diskutera om det är den formen av verksamhet för barn är det vi ska ha, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Anslagsreform drabbar Johannes

Kyrkan tappar i stort stadigt medlemmar och därmed kyrkskattepengar. Det här hör till de kännbara följderna.

I Helsingfors ska samfälligheten och församlingarna vart tredje år dra in ett hål på bältet, varje gång ner med hela åtta procent. Gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors klubbade också för några veckor sedan av en ny anslagsmodell som fördelar om fastighetskostnader mellan församlingarna.

En av förlorarna i reformen blir Johannes församling, trots att de svenska förtroendevalda i kyrkofullmäktige med Rolf Steffansson (Matteus) i spetsen har drivit igenom extra övergångsanslag som under tre års tid ska mjuka upp tappet för de församlingar som förlorar på reformen.

Johannes församlings huvudkyrka Johanneskyrkan från 1892 får just nu sin fasad renoverad till sommaren. Det kostar ytterligare sju miljoner euro – en summa nu divideras om på församlingen, visserligen under många år, men ändå.

– Det blir sexsiffriga belopp, omkring 130 000 euro varje år. Och det blir bråttom inför 2023. Vi kommer att göra några budgeter som går på rött, säger Johan Westerlund.

Allt tydligare ska samma pengar också täcka församlingsverksamhet och personal. Med sina drygt 11 000 medlemmar är Johannes församling störst av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Men jämfört med de andra, Matteus och Petrus församlingar, har Johannes nästan fem gånger fler kvadratmeter i användning.

– Vi har inte bett om att få 40 meter höga Johanneskyrkan med plats för 2 000 personer. Vi har bara blivit välsignade med den.

Stort sparmål under 2020-talet

Den största delen av nedskärningarna inom kyrkan i Helsingfors går ut över samfällighetens gemensamma ekonomi. Den centrala förvaltningen ska spara mest; ungefär i förhållande 60–40 jämfört med huvudstadens tjugo lokala församlingar.

Plus i beräkningarna är att Johanneskyrkan är en populär konsertkyrka, vilket åtminstone fram till pandemin hämtade in mellan 40 000 och 50 000 euro varje år.

Med sina rötter i Helsingfors förmögnare innerstad har församlingen också ett tiotal testamentsfonder som riktat och öronmärkt stöder främst diakoni och verksamhet för barn med omkring 150 000 euro per år.

I den ekonomiska fördelningsmodellen har Johannes församling också, å andra sidan, hittills legat bland de församlingar som har fått mest anslag per capita – 186 euro per medlem om året.

Kyrkpressen har en större översikt över kyrkans ekonomi i Helsingfors i nästa nummer av papperstidningen.

Jan-Erik Andelin


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00