Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

De jobbar med flyktingar i Grekland

mission.

Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete.

3.2.2022 kl. 09:26

De hade klart för sig att de skulle ut på missionsfältet och valde utbildning utgående från det. Martin hade dessutom en önskan att jobba med flyktingar. Men Grekland fanns inte på deras karta.

– Det var Gud som satte det på kartan genom att inskränka våra alternativ. Vi bad över att få klarhet i vart vi ska åka utan att tala om det sinsemellan. Efter en månad kände vi båda att vi skulle till Grekland, säger Hege-Elise.

Hösten 2014 åkte de till Grekland för att under en vecka bekanta sig med arbetet och med landet. Där tog de det definitiva beslutet.

– Vi hade en kontaktperson i Aten som satte oss i kontakt med andra. Medan vi var i Aten kändes det som vi fick en bekräftelse på en dröm som Hege-Elise fick strax innan vi åkte, säger Martin.

Innan de åkte praktiserade Hege-Elise som hälsovårdare i Korsholm.

– Mina kolleger inom världens bäst fungerande hälsosystem fick mig att tvivla på vårt beslut att flytta till Grekland med tre små barn. Vår yngsta var tre och äldsta sju år. Jag blev jättenervös.

En vecka innan de åkte hade Hege-Elise en dröm. Hon stod på ett berg och lovsjöng Gud och överlämnade allt till honom.

– Jag fick frid att lämna över våra liv till Gud. Och när vi kom till Grekland såg jag berget jag drömde om. Det var otroligt. Jag såg det som bekräftelse på att Gud bär oss och går före oss. Och det har han gjort. Alla barnen trivs jättebra.

De tre barnen går i en lokal skola. Kaleb i sjuan, Rebecka i sexan och Eliah i fyran.

Familjen Sandås: Rebecka, Martin, Kaleb, Eliah och Hege-Elise.

Hela bilden var inte klar för dem

– Jag för min del upplevde att Herren visade oss att vi skulle gå ut som Abraham. Abraham hade heller inte hela bilden klar för sig när han gick ut ur sitt land. Bit för bit har Gud visat oss när vi vågat gå, säger Martin.

De flyttade till Aten sommaren 2015, en vecka innan flyktingkrisen bröt ut ordentligt. Flyktingströmmen till Europa via Grekland eskalerade och som mest kom det närmare 11 000 flyktingar per dag.

– Vi var tydliga mot alla omkring oss att vi skulle börja jobba, men att vi trots den pågående krisen prioriterade att barnen först skulle få vänja sig med det nya sammanhanget. Vi hade kolleger som började jobba för fullt när de kom, men risken är att man snabbt då bränner ut sig, vilket många också gjorde. Vi vill jobba mera långsiktigt, säger Martin.

Men till en början handlade det bara om att hugga i och jobba humanitärt.

– Då var Europa öppet och flyktingarna var bara några dagar i Aten innan de åkte vidare. Det kom enorma mängder människor, säger Hege-Elise

Grekland var dåligt rustat för flyktingarna, för den ekonomiska krisen i landet hade tagit ny fart redan året innan.

– Det har varit jobbigt för grekerna och jag kan förstå att de är jättebesvikna på EU som inte hjälpt dem tillräckligt. Människorna på till exempel ön Lesbos har förlorat många av sina olivträd då flyktingarna fällt dem för att hålla sig varma. Det har varit en svår situation, säger Hege-Elise.

Så småningom utkristalliserades en vision för hur de ska arbeta långsiktigt.

– En viktig bit har varit att be och söka Herren för annars ser vi inte det som ska göras. Jag var med om att starta ett Prayer house (ett bönens hus) där vi samlar folk från församlingar, lokala greker och missionsarbetare till bön. Jag började också smått med att träna lärjungar. Jag tänkte mig först en sex månaders lärjungaträning enligt UMU:s (Ungdom med uppgift) koncept, men jag upptäckte fort att flyktingar
inte vill förbinda sig för så lång tid. Nu räknar vi med att vi har ett år på oss att nå dem innan de fortsätter vidare.

Bättre tillämpa en sanning än kunna tio

Martin gick då en kurs vid en UMU-bas i Battambang i Kambodja för att lära sig hur man tränar lärjungar i länder där kristna församlingar är förbjudna och utbilda ledare bland dem. Dessa kan sedan träna nya lärjungar.

– Det handlar om att göra träningen enkel och skala bort det onödiga för att det ska kunna bli en rörelse av lärjungar som gör lärjungar. Många tror att de måste fylla sig med en massa kunskap och kunna bibelverser utantill. Men det är bättre att kunna tillämpa en sanning är att kunna tio verser utantill som man inte tillämpar.

Tanken är också att möta personen som är öppen för evangeliet i en för dem bekväm miljö, till exempel i hemmet.

– Före jul började jag till exempel träna en person i en park, för det var där han träffade sina vänner. Där upptäcker vi Bibeln tillsammans och gör upp mål för varje vecka. Så kan också hans vänner komma med om de vill, säger Martin.

De flesta de jobbar med är iranier, afghaner, palestinier och greker.

– Vi har sett hundratals människor komma till tro under åren genom det sammanhang där vi verkar och de team som kommit för att hjälpa oss, säger Hege-Elise.

Flyktingvågen har nu mattats av och numera kommer det några hundra per dag till Grekland.

– Flyktingarna är av alla nationaliteter. Jag har till och med mött en flykting från Haiti som flög till Turkiet för att ta sig till Europa. De flesta man hör om är irakier, afghaner, iranier och afrikaner, säger Hege-Elise.

Johan Sandberg


PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21