Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

Teologen Mikael Lindfelt är ny rektor vid Åbo Akademi

UTNÄMNING.

Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP.

2.2.2022 kl. 14:59

Vid valet av ny rektor lade styrelsen speciellt vikt vid ett dokumenterat gott ledarskap, professorskompetens, ett brett professionellt kontaktnät och god samarbetsförmåga, står det i pressmeddelandet från Åbo Akademi.

– Det gläder mig att vi i Mikael Lindfelt hittat en person som enhälligt övertygat styrelsen med sina kompetenser att fungera som rektor för en tänkande organisation med stora ambitioner. Lindfelt uppvisar goda meriter och en stark vision för universitetet. Med sin ledarskapsförmåga och goda kontaktytor inom såväl universitetssamfundet som inom samhället ser vi honom som den rektor som kan fortsätta utveckla Åbo Akademi, säger Thomas Wilhelmsson, Åbo Akademis styrelseordförande.

När KP får tag på Mikael Lindfelt är han glad pch överväldigad.

– Det känns att det är många som gläds med mig.

Vilka tror du kommer vara de stora utmaningarna som ligger framför dig?

– De är inte så oväntade. Vi behöver, som alla organisationer idag, ha ekonomin i balans, vi behöver kunna läsa av vår omvärld, vi behöver kunna läsa av utmaningar som kommer från framtiden och anpassa oss så vi får fram det bästa i en universitetsvärld med utbildning och forskning.

Finns det något som oroar dig, till exempel gällande det som diskuterats gällande din företrädare Moira von Wright, det vill säga samarbetet mellan olika personer och nivåer vid ÅA?

– Jag är inte oroad. Jag ser det snarare som en av mina styrkor som person och ledare att kunna samtala med olika slags människor och kunna förstå olika slags argument, tillsammans kunna titta på lösningar konstruktivt. Jag vill ständigt föra en dialog så att vi håller oss till de verkliga argumenten och ser vilka möjligheterna är, så att vi inte låser oss vid vissa lösningar. Där tror jag att mina styrkor finns, och att styrelsens val av mig har att göra med att de ser kompetenser hos mig som gör att jag kan föra den här typen av samtal.

Har du någonting särskilt att bidra med just som teolog?

– En annan teolog, en lite äldre kollega till mig hade redan hunnit räkna ut att om jag bli vald är jag den fjärde teologen på den här posten. Jag lär ska vara den 19 rektorn under ÅA:s historia. Så inte är det någon stor övervikt på teologer där, säger Lindfelt.

– Men det finns kanske något i en teologs utbildning och en teologs blick för världen, mycket allmänbildning men framför allt människokännedom och ett språk och en erfarenhetskultur som handlar om att förstå människans olika utmaningar i livet: sorg, glädje, längtan, saknad, hopp … den typen av fenomen som teologer bearbetar i texter och olika handlingar och ritualer. Den typen av människokännedom är en del av teologens vokabulär och allmänbildning. Jag tror att det finns vissa fördelar där, som kan spela in när man ser på ledarskap och på människans kapacitet att lyckas och misslyckas, säger Mikael Lindfelt.

TD Mikael Lindfelt är tf. rektor vid Åbo Akademi. Han har fungerat som prorektor (2019–2022) och dekan för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (2017–2019). Lindfelt disputerade vid Åbo Akademi 1996 inom teologi och har licentiatexamen i filosofi (1999). Därtill är han docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och i etik vid Uppsala universitet. Han har verkat som universitetslektor i teologi (1999–2015) och som professor i systematisk teologi sedan 2015. Hans forskning har fokuserat främst på olika aspekter av livsåskådningar och etik och under senare år även på attityder gentemot vaccin.

Sju personer sökte positionen som ny rektor vid Åbo Akademi.

Teologer som varit rektor för ÅA förut:
Gustav Björkstrand 1997–2005 (prof i praktisk teologi)
Bill Widén 1978–1982 (prof i kyrkohistoria)
G. O: Rosenqvist 1942–1950 (prof i praktisk teologi)

(Artikeln har kompletterats med Mikael Lindfelts kommentarer kl 15.45)

Sofia Torvalds


profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00