Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Pandemin lämnar en lång skugga

Åbo.

Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo.

2.2.2022 kl. 11:42

Teemu Hälli leder diakoni- och själavårdsarbetet vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet – men han är också samfällighetens beredskapschef.

Beredskapschefens uppgift är att upprätthålla beredskapen inför en möjlig kris, att bakom kulisserna se till att allting är i skick och att församlingsverksamheten fortgår också i ett krisläge.

– Men när vi gjorde upp beredskapsplanerna hade ingen av oss förstås en aning om att vi skulle drabbas av en coronapandemi.

Till hans jobb under pandemitiden har hört att följa med anvisningar från myndigheter, vid behov förhandla med dem och sedan ge instruktioner till församlingarna. Periodvis har det tagit en hel del tid.

– Den senaste månaden har varit intensiv. Alltid när situationen förändras innebär det mer jobb. Lyckligtvis är jag inte ensam, utan får fundera på allt tillsammans med kyrkoherdarna och domkapitlet.

Mållinjen flyttas fram

Det mest krävande under pandemin har varit att det är så svårt att planera framtiden.

– Situationen förändras hela tiden, och mållinjen flyttas framåt. Man ser inte slutet.

Eftersom samfälligheten inte har någon medicinsk expertis följer de helt enkelt myndigheternas anvisningar.

– Det gör vi även om det ibland känns att begränsningarna riktar sig på ett lite märkligt sätt.

När pandemin kom våren 2020 var både myndigheterna och samfälligheten försiktigare än idag, när alla vant sig vid läget.

– Vi överreagerar inte längre och det kommer tydligare instruktioner. Framför allt vill vi ta hand om barnen och de unga.

Ser du ljus i tunneln?

– Jag tänker ju hela tiden på det, men vi har ju väntat på det där ljuset i två år. Så jag har motstridiga känslor kring det där. Jag har gjort upp många exit-tidtabeller och fått slänga dem.

Om sommarens läger vet man ännu inget, men som det ser ut just nu får Åbo svenska församling ordna konfirmandläger på sportlovet.

– Coronapandemin har påverkat allas liv, och allas välmående. De uppgifter vi får om hur människor mår just nu är ganska bekymmersamma. När jag tänker på coronapandemin tänker jag på 90-talets lågkonjunktur och hur långa spår den lämnade. Jag anar att den här pandemin kan ha liknande effekter. Det finns mycket god vilja, och vi försöker hjälpa. Men jag tror vi måste räkna med att det arbetet kommer att ta många år.

Sofia Torvalds


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00