Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

En morgon blev hon ursinnig på Juha Sipilä – och tog ett avgörande beslut

ÅSIKTER.

Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä.

1.2.2022 kl. 14:09

Det var en stor sak i min familj när jag blev student, säger Päivi Huhtanen.

Hon har vuxit upp i en arbetarfamilj i Mietois i Egentliga Finland.

– Mina föräldrar gjorde allt för att jag och min bror skulle kunna studera.

Hon berättar om en lugn och fin barndom, trots nittiotalets lågkonjunktur.

– Mina föräldrar blev arbetslösa då, men jag och min bror har konstaterat att vi inte märkte av några svårigheter. De har gjort allt för oss, och jag och min bror är väldigt tacksamma för det.

I de lägre klasserna i skolan vågade Päivi Huhtanen ha många och starka åsikter. I finskspråkiga skolor kan en glad och positiv elev bli tilldelad en statyett, ”hymytyttö” eller ”hymypoika”.

Eleverna röstade på mig, men lärarna tyckte inte att jag var något hymytyttö-material.

– Jag minns att eleverna röstade på mig, men lärarna tyckte inte att jag var något hymytyttö-material för att jag hade åsikter om allt.

Så det blev ingen statyett för Päivi Huhtanen.

– Jag minns att rektorn också skrev i mitt betyg att jag är en trevlig flicka, men att jag har åsikter om allt.

Att välja universitetsstudier föll sig inte helt naturligt för henne.

– Jag saknade modeller. Jag minns den där känslan; jag tänkte att jag inte kan söka till universitetet, att det inte är någon plats för mig.

Men hon vågade ta steget in i universitetsstudier i tysk filologi i Åbo. Hennes mamma hjälpte henne med pappersexercisen. Och sedan dess har hon hunnit bli filosofie magister, pedagogie magister och speciallärare.

– Jag fattade att jag kan studera! Jag är så nyfiken så jag tycker det är roligt att få lära mig allt möjligt, det spelar ingen roll vad det är.

Hon tror att alla har oanade möjligheter.

– Men det handlar mycket om motivation och uppmuntran.

– Tänk att ha en skola där alla var positiva, där ingen ropade eller skrek utan bara uppmuntrade.

Päivi Huhtanen vet vad hon talar om. Hon är elevhandledare och vicerektor i ett av Finlands största högstadier med cirka 600 elever.

– Jag tycker om att vara med tonåringar! Det hör till att pröva gränser, jag är helt okej med det.


Stark vilja

Päivi Huhtanen sitter också som representant för De gröna i stadsfullmäktige i S:t Karins. Hennes åsikter kolliderar då och då med de äldre herrarnas åsikter om tingens ordning.

Men på något sätt gillar jag ”gubbarna” också.

– Men på något sätt gillar jag ”gubbarna” också, att de säger ”flicka lilla” ibland, säger hon och skrattar.

– De är en annan generation. Vi måste ta det för vad det är.

Hon är hellre rak i sin kommunikation än pratar bakom ryggen, men ber om ursäkt om hon varit för rak. Och hon tror starkt på alla människors lika värde.

– I de flesta partier finns något gott jag kan skriva under. Jag fattar inte att man måste vara emot något parti. Människor är vi alla.

Att hon fått en god självkänsla och vågar stå på sig tror hon är en kombination av många saker.

– Redan som baby hade jag en stark vilja, men mina föräldrar har förstått mig, och uppskattat att en flicka kan vara stark.

– Jag har också haft vänner som förstått mig, fastän de kanske inte varit likadana själva. Och så har jag haft starka kvinnor i min närhet, kvinnor som förmedlat: Här kommer jag! Mig kan ni inte trycka ner!


Miste sitt barn

Päivi Huhtanen är mamma till Edith och och Alvin. Innan Alvin kom till världen fick Päivi och hennes man ett för tidigt fött barn, som inte överlevde. Både Päivi Huhtanen och hennes mamma har en genetisk betingelse som gör det svårt att behålla babyn hela graviditeten.

– Bebisen var frisk, och de trodde inte på hälsovårdscentralen att jag skulle få problem med att behålla barnet. Jag har funderat efteråt om jag borde ha krävt mer.

Samtidigt som det var en stor sorg att ta sig igenom, så har Päivi Huhtanen ärvt sin mormors inställning.

– Jag ser det som att det finns en orsak till allt. Människor föds och dör. Det är lite kallt på sätt och vis, men min mormor var likadan, och som barn tyckte jag det nästan var lite skrämmande.

Också Päivis föräldrar påverkades starkt av det för tidigt födda barnbarnet.

– Mina föräldrar fick en flicka i vecka 25 som levde en vecka. Deras och vårt barn ligger begravda på samma plats.

– Jag tänker prata öppet om det här med min dotter. Det är viktigt att hon vet ifall hon själv vill bli mamma. Man måste kanske ligga ner under graviditeten för att det ska gå bra.

Alvin som i dag är fem föddes i vecka 26.

– Efter hans födelse medverkade vi i en undervisningsvideo om vården av prematurer och hur viktigt det är att föräldrarna får vara med hela tiden. Videon har gått ut i hela världen, och det finns många som ännu känner igen Alvin. Vi har också varit stödfamilj för andra familjer som mist ett barn. Det har känts otroligt meningsfullt.


Päivi Huhtanen med sonen Alvin och dottern Edith. Foto: Privat

Har fått två kulturer

I och med studierna i tyska följde en förkärlek för svenska språket, och Päivi Huhtanen har också varit svensklärare i finska skolor. När ungdomarnas studieiver inte varit den bästa har hon försökt motivera dem.

– Jag har försökt få dem att inse att vi måste ut ur vår bubbla. Ett nytt språk öppnar en helt ny värld! Och jag lyckades faktiskt så pass bra att högstadiepojkar började hälsa på mig i korridoren med ett ”God dag!”

Päivi Huhtanens man, som också är lärare, kommer från Reso och är ursprungligen helt finskspråkig.

– Han trodde att han aldrig skulle ha någon nytta av svenska, säger hon och skrattar.

– Jag är så tacksam att jag hittat någon som velat dela det här med mig.

Paret bodde en sommar i Göteborg för att han skulle lära sig svenska, vilket han också gjorde. Att de valt svensk skola för sina barn är Juha Sipiläs förtjänst.

Jag blev så ursinnig! Fattar han inte vår historia, vår kultur?

– En morgon när jag ammade Edith, som då var tio månader, såg jag på nyheterna att Sipilä föreslog undervisning i ryska i stället för svenska i vissa skolor, som en experimentperiod. Jag blev så ursinnig! Fattar han inte vår historia, vår kultur? Jag blev så arg så jag bestämde att mina barn ska gå svensk skola.

Och så blev det. Barnen är i dag helt tvåspråkiga. Päivi Huhtanen har dessutom inspirerat många finskspråkiga vänner att välja svensk språkbadsskola för sina barn. Och när hennes svenskspråkiga vänner pratar finska med servicepersonal på stan så är det Päivi som håller fast vid svenskan.

– Om ingen finskspråkig kan svenska så kommer svenskan att dö ut. Jag vill bidra till att svenskan hålls livskraftig. Jag är väldigt nöjd med att vi har fått två kulturer, och har fina vänner i båda.

Päivi Huhtanen valde, som den principfasta person hon är, också Åbo svenska församling när barnen var små.

– Det var lite nervöst först att komma till föräldra-barn-klubben. Men alla var så öppna och tog så väl emot mig.

Kyrkan har alltid hört till hennes liv, den har varit hennes ”säkerhetsplattform”.

– Kyrkan visar att vi klarar av saker tillsammans. Och kyrkan gör så många bra saker. Den bästa välgörenheten jag kan bidra med är att betala kyrkoskatt.

Ulrika Hansson


Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59