Unga mår på det stora hela väldigt dåligt just nu. Vuxna kan hjälpa genom att finnas till för dem.

Vuxna ta tid för de unga!

PSYKISKT ILLAMÅENDE.

Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata.

2.2.2022 kl. 06:00

Årets Gemensamt ansvar-insamling går till unga som på grund av coronapandemin av olika orsaker behöver stöd. Speciellt psykisk hälsa är ett viktigt tema för insamlingen som särskilt inriktar sig på åldersgruppen 15–19. Många unga upplever en känsla av isolering, ensamhet, ångest eller hopplöshet.

Helsingfors stifts biskop Teemu Laajasalo understryker hur viktig den här kampanjen är och uttrycker en särskild vädjan till vuxna att engagera sig i de ungas liv.

– Det viktigaste är att ta tid för de unga och lyssna på dem. Vi vuxna kan ha svårt att förstå hur lång tid två år med restriktioner känns i en ung persons liv.

Många vuxna kanske tvivlar på sin förmåga att kunna bemöta en ung person men Laajasalo uppmuntrar till att inte låta det stå i vägen. Viktigaste är att viljan finns och att intresset är genuint.

– De unga märker nog direkt vem som på riktigt bryr sig om dem eller inte.

Han poängterar att vuxna har en helt annan möjlighet se tillbaka på historien och påminna de unga om tidigare utmaningar och katastrofer.

– Det har funnits kriser förut och vi har klarat oss ur dem. Det är viktigt att inte förringa den här specifika situationen med just coronapandemin, men samtidigt sätta den i ett större perspektiv och inge hopp om att också den här situationen någon gång får ett slut.

Distans skapar risk för isolering

Anna Perret är 18 år och gymnasieelev. Hon beskriver de senaste åren som tyng- re än vanligt även om det varit olika faser under tiden pandemin varat.

– Det finns så många aspekter av de senaste åren men särskilt med skolan har det känts ganska jobbigt. Speciellt i början då undervisningen skedde på distans försvann motivationen nästan helt.

Hon säger att det ibland varit svårt att besluta ifall de ska träffas med vännerna eller inte, eftersom rekommendationerna varit att försöka undvika kontakt så mycket som möjligt.

– Det har emellanåt skapat en känsla av isolering. Det går ju att kommunicera med olika appar men det är inte samma sak som att ses fysiskt. Det hjälper att tala men att ses på riktigt ger en bättre gemenskap.

Ur Anna Perrets perspektiv kan hon ana att hennes åldersgrupp mår sämre än vanligt på grund av pandemin.

– Från den bild jag fått lider fler och fler ungdomar av stress och prestationsångest och fler mår illa och orkar inte. Jag kan förstås bara säga vad jag själv uppfattat men jag har också sett statistik på att unga mår sämre. Till en viss del stämmer det men det kanske inte helt och hållet beror på pandemin.

Hon säger att skolorna redan uppmunt- rar folk att prata med någon om man behöver, men att det bra kunde uppmuntras ännu mer.

– De vuxna i allmänhet får gärna ha lite mer förståelse för oss unga. Vi försöker göra vårt bästa men vi har det ganska stressigt emellanåt.

Walk-in terapi för unga

I Matteus församling har man precis börjat med en Walk-in-terapi för unga i åldern 16- 29. Idén är att det ska vara smidigt genom att det är möjligt att dyka upp utan tidsbeställning och få prata med någon. Det finns möjlighet att få terapi på tre språk: finska, svenska och engelska.

– Det är ett lite liknande system som med drive-in coronavaccinationerna, säger diakon Carita Riitakorpi.

Walk-in terapin har öppet på måndagar mellan 12 och 16 och vem som helst inom åldersgruppen har möjlighet att komma dit. Det går också bra att vara anonym.

– Vi har än så länge ingen gräns för hur många veckor vi har walk-in terapi. Det är öppet tills vidare, säger Riitakorpi.

Johan Myrskog


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet