Päivi Räsänens står åtalad för hets mot folkgrupp.

”Omöjligt att förutse hur det kommer att gå”

RÄTTEGÅNG.

Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände.

24.1.2022 kl. 15:41

Åtalet mot kristdemokratiska riksdagsledamoten Päivi Räsänen bygger i huvudsak på tre punkter. Först en pamflett från år 2004, där hon bland annat skriver att homosexualitet är en störning i den psykosexuella utvecklingen. Sedan en intervju i Ruben Stillers radioprogram på Yle, där hon sa bland annat att Gud ursprungligen inte skapade människor som homosexuella. Dessutom behandlas en tweet där hon kommenterar kyrkans medverkan i Pride-evenemanget år 2019. I tweeten frågar hon sig hur grunden för kyrkans lära, Bibeln, går ihop med att skam och synd lyfts upp som något att vara stolt över.

Frågan är alltså: hur ska man väga yttrande- och religionsfrihet mot uttalanden som kan kränka homosexuellas lika värde och människovärde? Enligt åklagaren handlar rättegången inte om hur man får eller borde tolka Bibeln, utan om huruvida Räsänens uttalanden kränker andras grundläggande rättigheter.

Åklagaren yrkar på ett straff på 120 dagsböter om Räsänen blir fälld.

– Det här är verkligen ett krångligt fall som kommer att snurra i rättsordningen länge, säger Dan Frände, professor emeritus i straffrätt vid Helsingfors universitet.

Han jämför med fallet pastor Green, en pingstpastor i Sverige som höll en ganska aggressiv predikan om homosexuella för få åhörare. Också han blev åtalad för hets mot folkgrupp och fälldes i tingsrätten, men hovrätten och högsta domstolen i Sverige friade honom år 2005 eftersom det gällde en religiös tillställning.

– Vi kan kriminalisera hatprat men inte straffa folk som utövar sina grundläggande rättigheter, den rätt till religions- och yttrandefrihet som de har enligt människorättskonventionen, säger Frände.

Om man inte uppmanar till våld i ett religiöst sammanhang har man alltså väldigt stor rätt att uttrycka sin religiösa åsikt och citera Bibeln.

– Religionsfriheten får nog anses vara starkare än den politiska yttrandefriheten.

Men i fallet Räsänen finns det en avgörande skillnad jämfört med fallet Green: hon är inte präst utan lekman, och hon predikade inte för en liten skara utan för radiolyssnare och twitterläsare i hela landet.

– I den här kontexten, där hon inte haft en religiös ceremoni, har hon snarare utnyttjat sin yttrandefrihet. Och det gör det fullständigt omöjligt att förutse hur det kommer att gå i det här fallet. Om det blir en fällande dom tror jag att hon tar frågan vidare till människorättsdomstolen.

Dan Frände tror att domen kan komma redan om några veckor.

– Som professor emeritus vågar jag inte uttala mig om hur tingsrätten kommer att tolka det här fallet. Men jag skulle inte alls bli förvånad om hon blev dömd.

Sofia Torvalds


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00