Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

Jan-Erik Andelin: Jag är noggrann och rolig, men ingen bra chef

journalist.

Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL.

19.1.2022 kl. 17:25

Borgåbon och den för många välkända journalisten Jan-Erik Andelin beskriver sig som noggrann och rolig, men som en mindre bra ledare. I februari blir han skrivande redaktör på Kyrkpressen.

Han har bland annat jobbat som ledarskribent och Nordenkorrespondent vid Hufvudstadsbladet, utvecklingschef vid KSF Media och chefredaktör på Borgåbladet och Ny Tid.

Varför väljer du att byta jobb och skriva för Kyrkpressen?

– För att få ett mera eftertänksamt arbetstempo och få fokusera på ett område, som nu kyrka, tro och religion. Spännande att spegla det mot 40 års journalisterfarenhet av samhället. Kyrkpressen behövs också som en av mediarösterna, vid sidan av ledande printmedier och Yle.

Kan du nämna ett par bra och ett par mindre bra egenskaper du har?

– Jag är noggrann och rolig. Men jag är ingen bra chef och ledare. Jag är inte bra på att entusiasmera andra och har inte tålamod att vänta in att mina idéer ska landa hos andra.

Du är medlem i metodistkyrkan, tror du att det kommer att prägla dina texter i Kyrkpressen, på vilket sätt i så fall?

– Det är väl ”den lilla kyrkans” perspektiv då. Och en utifrån-syn på hur folkkyrkan kunde hantera förändringen den är i.

Vilken viktig insikt har du fått efter alla år som journalist?

– Att verkligheten är större. Jag gjorde tv när jag en gång på ett skeppsvarv steg in i det som skulle bli tolvvåningsaulan på ett kryssningsfartyg – ett myller av jobbare, kablar, maskiner och svetslågor på alla våningar, som i en Richard Scarry-barnbok. ”Du milde”, sa min fotograf, ”det här skulle ingen scenograf någonsin hitta på”. Bortom hörnet finns alltid en vardag mera mångskiftande än vi kan föreställa oss.

Hur ser du på den evangelisk-lutherska kyrkan och vad betyder den för dig?

– Den är ett fundament för religion och tro i Finland. Det skulle inte vara något stort steg för mig att gå in i en bra luthersk församling, men jag har så här långt förblivit metodist.

Vilka slags texter skulle du vilja bidra med i Kyrkpressen?

– Texter om stora livsfrågor som utspelar sig i små sammanhang. Om någon by, församling, förort som ingen har noterat på länge. Sorgen och lyckan är lika stora och djupa på landet i Korpo som när Helsingfors kulturkvarter sitter vid skrivborden och försöker få till det. Att få ord på sånt.

Hur brukar du tänka om du upplever att du misslyckats eller gjort bort dig?

– I journalistyrket har man alltid möjligheten att se fram mot en ny dag och nästa nummer. Och veta att jag mot en deadline gjorde så gott jag kunde. Men jag har nog svårt att leva med om jag har gjort någon människa orättvisa, eller sårat någon.

GÖR:

Sedan 12 år tillbaka journalist vid HBL, byter i februari
till Kyrkpressen.

FAMILJ:

Brita som är språklärare i Borgå, vuxen 27-årig son.

INTRESSEN:

Kopplar av med att leda flygsimulatorspel på nätet

Ulrika Hansson


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00