Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

”Jag vill inte ge enkla svar på svåra frågor”

SJUKHUSPRÄST.

Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor.

15.12.2021 kl. 15:59

En onsdag kväll för ett par månader sedan födde Jessica Högnabba-Akin sitt andra barn på Kvinnokliniken i Helsingfors. På fredag morgon hade hon arbetsintervju för jobbet som sjukhuspräst på samma sjukhus.

– Jag fick göra intervjun i personalens arbetsrum på Kvinnis. Och lämplighetstesten skulle göras de kommande veckorna … Där satt jag och skulle lista ut vilken figur som kom som följande i en serie då jag bara sovit några timmar per natt. Men tydligen gick det inte så dåligt som det kändes! skrattar hon.

Varför sökte du jobbet?

– Jag har sökt sjukhusprästtjänster flera gånger. Redan när jag studerade blev jag intresserad av sjukhussjälavård. Jag gjorde praktik på ett sjukhus i Åbo och det var en viktig orsak till att jag fortsatte med teologistudierna och ville bli prästvigd. Det var ett jobb som kändes meningsfullt.

Hur känns ett sjukhus som arbetsmiljö?

– Som en miljö att jobba i känns det betydelsefullt, och tempot passar mig. Du kan inte förbereda dig så mycket på det som kommer. Du går in i olika situationer och då är det viktigt att vara närvarande. Det sättet att jobba har känts rätt för mig.

– Det som jag upplever som mest meningsfullt i prästjobbet är människomöten och samtalsstöd. Jag har jobbat med virtuell själavård, telefonsjälavård och samtal ansikte mot ansikte. Jag har sökt ett jobb där samtalet och människomöten är det mest centrala.

Du möter ofta människor i kris, i samband med en förlust. Hur känner du inför det?

– Jag har hört många berättelser i mitt arbete som präst och jag har också egna erfarenheter i bagaget som gör att jag inte i första hand blir rädd för det jag får höra.

Vad tror du kommer att vara det mest utmanande i ditt nya jobb?

– I studentarbetet brukade vi säga att vi jobbar ”vierailla lattioilla”, alltså på främmande golv. Det är tryggt att hålla en gudstjänst eller leda någonting i en kyrka eller ett församlingshem, för det är ”mitt” område. Men när du går på främmande golv kan det vara ganska ensamt ibland.

Vilka är dina erfarenheter från Kvinnokliniken?

– Jag har fött två barn, ett som är 2,5 år och ett som är två månader, båda på Kvinnokliniken. Jag har också erfarenhet av två missfall. Just de erfarenheterna har till exempel lärt mig att jag aldrig skulle säga till någon som varit med om ett missfall att ”det är jättevanligt”, ”det var ju så tidigt” eller ”ni kan försöka på nytt”. Mina erfarenheter har lärt mig att inte ge enkla klichésvar på svåra frågor. Jag kanske inte alls tror att det är vettigt att ge färdiga svar.

– Jag vill snarare vara den som delar de svåra frågorna och kan erbjuda ett lugnt och tryggt utrymme att ställa dem. Någon som kan vara nära och närvarande i en kris och förhoppningsvis förmedla en gnutta hopp.

Sofia Torvalds


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00