Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

Det tar tid att vänja sig vid att livet inte blev som tänkt

anpassning.

Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter.

15.12.2021 kl. 10:32

Redan som 21-åring fick Tina Westerlund en MS-diagnos, och för tillfället går hon igenom sin andra cancerbehandling på fyra år. Hon är 48 år i dag.

– Under trettio år har livet förändrats många gånger. Jag har haft småbarn som i dag är stora, min pappa dog 2008, min lillebror har fått sin familj. Det händer mycket i livet; man måste anpassa sig.

Hon ser det som naturligt att traditioner kommer och går.

– Mitt julfirande har också förändrats av mina begränsningar. Alla hem är inte anpassade för rullstol. Men i stället hälsar till exempel min bror med familj på mig innan de går i julkyrkan.

Förra julen var den första som Tina Westerlund firade i sin lägenhet i Solf, efter att hon och hennes man separerade.

– Vi är inte ovänner på något sätt, så han är också välkommen hit.

– Vi började vara tillsammans när vi var 16 år, jag känner hans värderingar och drömmar.

Tiden var inne för ett uppbrott, förklarar hon.

– Jag måste släppa honom. Jag mådde inte bra av att vara en bromskloss.

De har tre barn tillsammans som fått växa upp på ett jordbruk. I dag är de två äldsta barnen utflugna och yngsta sonen kan gå som han vill hos både mamma och pappa.

Det hör till min personlighet, jag känner mig lycklig som det är.

– Jag har blivit bra på att anpassa mig. Jag är nöjd och tycker jag har det riktigt bra. Det hör till min personlighet, jag känner mig lycklig som det är.

– Men jag flyttade från ett hem jag varit med och byggt upp, där mina barn vuxit upp och där jag tänkte att mina barnbarn ska hälsa på. I ett hus investerar man sina pengar, i ett hem investerar man sina drömmar. Jag lade hela min själ och alla mina drömmar i vårt hem, så det är klart jag har sörjt.

Tina Westerlund säger att det man kan prata om det kommer man igenom.

– Jag har alltid haft en förmåga att sätta ord på saker, också jobbiga saker. På det viset har min situation inte blivit ett problem.

Att stanna upp

Att drabbas av både MS och bröstcancer har gjort att hon ser tillvaron på ett annat sätt.

– Jag har inte sett mina sjukdomar som en förbannelse. De har gett mig en möjlighet att stanna upp och tänka på vad som är viktigt i livet och vad som är värt att lägga sin energi på. Jag har inte känt mig bitter eller kränkt. Sjukdomar behöver inte vara en dålig sak egentligen. Människor kör så hårt genom livet att det skulle vara nyttigt att stanna och tänka på vad som är värdefullt.

Hon tror att hennes inställning och jämnmod har med hennes uppväxt att göra.

Jag var inte beredd på att han skulle försvinna ur mitt liv.

– Jag hade en väldigt enkel barndom, med många människor runt mig som betytt mycket, familj, vänner, grannar, lärare, församlingsanställda, människor som stärkt mig och format mig. Jag har så många människor som bryr sig om mig. Där kommer också min pappa in i bilden. Han var alltid ett stöd.

Hennes pappa var den som lagade massor av god julmat, matlagning var hans passion, och han var också den hon ventilerade tankar med.

– Jag hade svårt att mista min pappa. Honom sörjer jag. Han var ett bollplank och en trygghet. Jag var inte beredd på att han skulle försvinna ur mitt liv.

Visste vad hon ville

Tina Westerlund visste tidigt att hon skulle bli begränsad, det gjorde också att hon visste vad hon ville satsa på.

– Jag har alltid tänkt att jag inte ska bli mina sjukdomar. Jag hade drömmar, och jag har skaffat allt jag ville ha. Karriär är viktigt, men det har inte varit det viktiga för mig. Jag ville ha en familj.

Hon har jobbat lite i butik som yngre, och har en merkonom- och tradenomutbildning. Men när barnen växte upp var hon hemmamamma. När hon fick sitt tredje barn hade hennes MS framskridit så pass mycket att hon gick med käpp.

– Jag har alltid funnits där och varit nära dem. Jag tror på något vis att de har vuxit in i mitt liv. De har bidragit med sina uppgifter, jag har snälla barn på det viset. De gick ut med soporna och tog in veden. De vet att jag behöver dem och finns till för dem.

De två äldsta barnen har egna bostäder, men klockan 16 varje dag har hon mat på bordet för dem, om de vill och hinner.

– Jag står väldigt nära dem, och jag upplever mig som delaktig än fast två är vuxna. Jag vill verkligen höra hur deras dag har varit.

Hon tror att varje generation letar efter modeller hos äldre.

– Jag hoppas att de fått en modell av hur jag gått vidare. Och jag hoppas de sett att det går att komma igenom tråkigheter. Man måste sörja en stund och sedan gå vidare.

Ett nytt kapitel

Sedan 2013 sitter Tina Westerlund i rullstol.

– Jag insåg att nu är tiden inne för det, men jag var tvungen att smälta det själv också. Det tar tid att vänja sig vid tanken att jag nu behöver hjälp. När jag fick rullstol var ett kapitel i mitt liv avslutat, jag blev invalidpensionär och ett nytt kapitel började.

De flesta vardagssysslorna klarar Tina Westerlund själv.

– Jag är envis och jag är duktig. Men jag behöver hjälp med att tvätta fönster och golv, eller rengöra kylskåpet och byta gardiner. Jag brukar hålla koll på vad jag har rätt till, jag är bra på att stå på mig.

Alla har vi våra svårigheter, vi vet inte vad andra har i bagaget.

En bärande tanke för henne är att ingen av oss går fri från motgångar.

– Jag vet inte om jag skulle byta till någon annans liv. Alla har vi våra svårigheter, vi vet inte vad andra har i bagaget.

– Mitt liv kanske inte blir så långt, men jag ska göra det värdefullt i stället.

Sömnlös ibland

– Jag är rädd för att mista kontrollen, över min ekonomi och mig själv. Och för att livet sedan kanske blir smärtsamt och genant, och för att jag ska bli helt beroende av andra. Jag har ingen hög pension eftersom jag inte jobbat så mycket, säger Tina Westerlund.

Hon säger att hon är en kontrollmänni­­­ska, och tanken på förlorad kontroll gör henne sömnlös ibland.

Vad gör du då för att känna dig lugnare och kunna somna om?

– Jag brukar planera nästa dags middag! säger hon genast.

Vilka drömmar har du nu?

– Jag är väldigt nöjd. Nu kan jag luta mig tillbaka och se mina barns höjdpunkter. Jag får glädjas med dem när de skapar sitt liv.

– Jag tyckte det var en fantastisk period mellan tjugofem och trettiofem. Nu är det mina barns tur att uppleva den fantastiska perioden.

– Det skulle vara roligt att få läsa sagor för mina barnbarn, om jag får vara med om min efterrätt i livet. Jag kan ju inte låta bli att drömma lite.

Ulrika Hansson
Foto: Nicklas Storbjörk


Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12
Nina Åström har uppträtt i ett trettiotal länder. Just nu är hon aktuell med boken "Måltider i öknen – Picnic in the Desert".

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32
Missionen har provisoriska arrangemang på domkapitlet 2023.

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00