– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.
– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

Erja Yläjärvi, ny chefredaktör på HBL: "Finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra"

HBL.

Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet?

8.12.2021 kl. 07:55

Erja Yläjärvi kommer ursprungligen från Savolax. Nu axlar hon rollen som chefredaktör för Hufvudstadsbladet. Hon har också suttit med i juryn som tagit fram årets kandidater till Finlands lucia.

Vad är det bästa och det sämsta med finlandssvenskhet?

– Jag tycker att både savolaxare och finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra, både geografiskt och mentalt, det är det bästa.

– Det sämsta är att en stark grupp­identitet ibland kan kännas som lite sluten, så att andra kan känna sig utanför. Det gäller dock precis alla, inte bara finlandssvenskar.

Har tro eller församling haft någon betydelse i ditt liv?

– När jag var tonåring var jag med i hjälpledarverksamheten i Kuopio, men sedan dess har jag inte aktivt varit med i kyrkan. Tro och förhållandet till det som är större än oss är ganska privat för mig, på det sättet är jag som många andra finländare.

Du har suttit med i luciajuryn. Luciakandidaternas meriter blir ofta ett upp­radande av sådant som är typiskt för så kallade duktiga flickor. Finns det någon egenskap som inte är typisk för en duktig flicka som du gärna skulle framhålla?

– Att vara en ”duktig flicka” har på något sätt blivit ett skällsord, som om det var något dåligt eller svagt med att vara vänlig, snäll och förhålla sig lugnt till omvärlden. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag sådana egenskaper hos alla människor. Men det är inte samma sak som att vara lydig. Man ska stå på sig för sina egna värderingar och åsikter, och våga säga emot när man upplever att något är fel eller orättvist.

Vilka är de stora finlandssvenska frågorna?

– Det är en riktigt svår fråga. Den största frågan är nog det att finlandsvenskarna blir färre. Vad innebär det för gemenskapen och för den svenskspråkiga vardagen? Och kan alla svenskspråkiga regioner vara livskraftiga och behålla sin identitet även i framtiden? Samma frågor drabbar också många finskspråkiga regioner utanför Helsingfors.

Vad säger du till dig själv när andras eller dina egna krav på dig blir för höga?

– Att tid finns, att det inte är bråttom med allt.

Kan du nämna en stark och en svag sida hos dig som chef?

– Det är svårt att bedöma själv, men jag är ganska tålig och har ganska lätt att se vilka saker som är stora och vilka som är små. Då kan jag oftast agera relativt lugnt, också under press.

– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet.

Text: Ulrika Hansson


Kyrka. – Singelverksamhet, verksamhet för ensamstående, passar bra in i kyrkans arbete eftersom det är både diakonalt och samhälleligt, säger Irma-Vappu Mikkonen som skrivit en pro gradu-avhandling om församlingarnas singelverksamhet. 12.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06