Karin Erlandsson har kunnat gå upp i Jomala kyrktorn och göra research för sin bok "Hem".
Karin Erlandsson har kunnat gå upp i Jomala kyrktorn och göra research för sin bok "Hem".

Karin Erlandsson: "Kyrkor är på något sätt det mest eviga vi har i vår kultur"

roman.

Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka.

24.11.2021 kl. 09:11

Karin Erlandsson har bott på Åland knappt tjugo år. Nu är hon aktuell med romanen Hem.

– Den handlar om hur det har varit och hur det är att leva på Åland. Hela romanens grundpremiss är att människan inte har förändrats. Det är samma stora frågor. Det är liv och död, kärlek och barnafödande – och helt enkelt att få dagen att gå ihop.

"Det är samma stora frågor."

Ursprungligen hade hon en plan på att skriva om åländsk sjöfart.

– Min morfar bodde i Pargas, och han var styrman på Gustaf Eriksons segelfartyg Viking under en period i sitt liv. Jag förstod tidigt att det här var hans bästa tid i livet.

Hennes idé fick inte strålande respons.

– Många kopplade idén till Ulla-Lena Lundbergs sjöfartsböcker. Om jag skulle skriva en liknande bok kommer den alltid att vara sämre, skrattar Karin Erlandsson.

Idén vilade väldigt länge.

– I något skede började jag fundera på mormor. Morfar var på havet och hon var hemma och snöt ungarna, lade nät och plockade äpplen. Äventyret kan vara lika stort hemma – och ibland kan det vara modigare att stanna.

Hon ville bland annat skriva om Ålands kristnande. Kapitlet om Ragnhild tog form. Foto: Nicklas Storbjörk


Kvinnornas och barnens perspektiv

Karin Erlandsson skrev ur kvinnornas och barnens perspektiv.

– Jag kunde inte bestämma mig för en särskild epok i Ålands historia. Därför valde jag tio olika epoker, från vikingatiden till nutiden.

Hon ville bland annat skriva om Ålands kristnande. Kapitlet om Ragnhild tog form. Ragnhild är en flicka, vars far Birger är en rik man i Jomala.

– Hans fru dör och i sorgen efter det bestämmer han sig för att bygga en kyrka för evigheten.

Ragnhild är kanske inte lika övertygad om kristendomens förtjänster.

– Hon tycker om sin pappa, och hon ser hur pappan mer och mer blir nedbruten av sorg och en slags demens. Men så länge han bygger sin kyrka är han klar i sinnet.

Karin Erlandssons man är kyrkomusiker i Jomala och han har nyckeln till kyrktornet. Foto: Nicklas Storbjörk



Svindlande perspektiv

Jomala kyrka sägs vara Finlands äldsta stenkyrka.

– Kyrkan är väldigt speciell. Att skriva fiktivt var tacksamt, för det finns ingen fastslagen teori om vem som byggde den och varför. Jag kunde laborera fritt.

I kyrkan finns det ett märkligt stenansikte på en pelare.

– Det är inte större än en hand. Man vet inte vem det är och varför det har gjorts. Placeringen är fullständigt märklig och de flesta besökare missar det.

Hennes man är kyrkomusiker i Jomala och han har nyckeln till kyrktornet. Hon har kunnat gå upp i tornet och göra research.

"Det är väldigt speciellt att lägga handen på stenar som någon har flyttat upp för trappan för så länge sedan. Det svindlar när man tänker på det."

– Det är väldigt speciellt att lägga handen på stenar som någon har flyttat upp för trappan för så länge sedan. Trappan är smal och trång och har alldeles nötta fotsteg. Det svindlar när man tänker på det.

Hon säger kyrkor på något sätt är det mest eviga vi har i vår kultur.

– Det finns så många årsringar i en kyrka. Och så ska det ju vara. De äldsta ringarna får man inte ofta syn på. När jag gått upp i tornet har jag tänkt: Okej, den här trappan har byggts för riktigt länge sen.

I kyrkan finns det ett märkligt stenansikte på en pelare. – Det är inte större än en hand. Man vet inte vem det är och varför det har gjorts. Placeringen är fullständigt märklig och de flesta besökare missar det. Foto: Nicklas Storbjörk


Hur ser du, som kristen, på händelserna när Åland kristnades?

– Jag tycker om att det har varit så pragmatiskt. Det var inte så att det bytte över en natt, att alla blev Jesusfans på direkten. Det var inte svartvitt, utan en glidande process. De tänkte väl att den här nya guden verkar också helt okej, men vi fortsätter med det gamla för säkerhets skull.


Du har bott på Åland i över tjugo år och har skrivit en bok heter Hem. Känner du dig som en ålänning?

– Ja, det gör jag. Jag vet inte hur en ålänning känner sig, men jag känner mig inte främmande här.


När känner du dig mest som en ålänning?

– När jag är tillsammans med mina barn, som är ålänningar – till exempel på skolavslutningar och högtider. Mina barn har aldrig har vetat om något annat. Jag älskar att fira högtider på Åland.


Saknar du Österbotten?

– Jag känner mig alltid hemma där jag kommer till Österbotten, till Nykarleby. Så är det. Men jag ska bo på Åland helt enkelt.

– Åland är ett frimärke: röda vägar och gullvivor och hav. Man blir förälskad i Åland. Men om man en gång börjat älska Österbotten, kommer kärleken alltid att bestå. Det är en djup kärlek. Det är leriga åkrar, medfarna lador och doften av mink.

"Man blir förälskad i Åland. Men om man en gång börjat älska Österbotten, kommer kärleken alltid att bestå. Det är en djup kärlek. Det är leriga åkrar, medfarna lador och doften av mink."

Det viktiga för henne kommer alltid att vara att skriva. Foto: Nicklas Storbjörk


Har din syn på dig själv förändrats efter att du har blivit en hyllad författare?

– Det är lätt att dras med i något slags bekräftelse av egot. Därför har blivit ännu viktigare för mig att verkligen inte tycka att min berömmelse är viktig.

Det viktiga för henne kommer alltid att vara att skriva.

– En dag då jag sitter och skriver hela dagen är så mycket bättre än allt annat som jag gör i den här branschen. Offentligheten är som en dag på ett nöjesfält. Det är roligt ibland, men jag skulle inte vilja leva på ett nöjesfält.

Text: Christa Mickelsson
Foto: Nicklas Storbjörk


Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00