Linda Haglund: Livet blir sällan som man planerat

livet.

Linda Haglund hade tänkt gifta sig tidigt, få en stor familj och bygga ett stort hus i Finland.

– Livet för oss på oväntade vägar, säger hon.

11.11.2021 kl. 17:10

Linda Haglund ser ut över Åbo i en lägenhet på nionde våningen. Där bor hon med sin familj när sonen Sigurd har lov från skolan i Schweiz.

– Jag tycker verkligen om Åbo. Från våra fönster ser jag tre kyrkor: domkyrkan, Mikaelskyrkan och Martinskyrkan. När vi är i Finland besöker jag gärna högmässan i domkyrkan.

Hon älskar att promenera längs med Aura å.

– Här i Åbo har vi ingen bil, vi går väldigt mycket.

Länge tänkte Linda Haglund att hon skulle stanna i Helsingfors. Staden var hennes hemstad i femton år, från år 1998 till år 2013.

– Jag trivdes mycket bra i Helsingfors. Jag hade en stor vänkrets, både från skolan, jobbet och gospelkören His Master's Noise.

Kören blev en kristen oas för henne.

– Inför första övningen hittade jag och min kompis inte till Andreaskyrkan, där kören övade, minns hon roat.

Till andra övningen hittade hon fram.

– Så småningom blev jag ordförande för kören. Och jag har ännu mycket goda vänner från åren i kören. Jag har till och med fått äran att bli gudmor till ett av mina kökompisars barn.


Hon längtade efter en partner som hon skulle kunna dela livet med. – Sen kom han en dag till slut, när jag inte riktigt förväntade mig det. Foto: Christa Mickelsson



Han kom en dag till slut

Linda Haglund hade ett rikt vänskapsliv i Helsingfors.

– Jag bodde ensam och jag behövde mina vänner. Jag hade tänkt gifta mig och bilda familj tidigt, men det blev inte så. Trots att många av mina vänner fick barn tidigt störde det inte vår vänskapsrelation. Jag hade tid att umgås med dem och hälsa på.

Men hon längtade efter en partner som hon skulle kunna dela livet med.

– Sen kom han en dag till slut, när jag inte riktigt förväntade mig det.

På en kompis födelsedag i Pargas kom han, lite försenad. Han hette Kristoffer Sandelin och var elva år äldre än hon.Han hade varit och fixat på sin segelbåt. Det var början av juni. Sedan gick det snabbt.

Linda blev gravid med Sigurd i januari.

– Jag flyttade in hos Kristoffer i Åbo först i slutet av graviditeten. Jag var föreståndare för ett daghem i Munksnäs och ville inte lämna min tjänst mitt i graviditeten.


Att Sigurd inte har några syskon är inte självvalt. – Jag har ofta tänkt på det och kommit till den slutsatsen att jag är väldigt lycklig att jag fick ett barn. Jag har så många vänner som inte kan få barn. Foto: Christa Mickelsson



De tog en chans

Hon anpassade sig till livet med ett litet barn och en ny hemort.

– Jag engagerade mig i församlingens barnverksamhet och fick via det några goda vänner. Jag vikarierade också på deltid en barnledare i Åbo svenska församling.

Att Sigurd inte har några syskon är inte självvalt.

– Jag har ofta tänkt på det och kommit till den slutsatsen att jag är väldigt lycklig att jag fick ett barn. Jag har så många vänner som inte kan få barn.

När Sigurd var ett och ett halvt år fick Kristoffer jobb i Schweiz.

– Det var en lämplig tid att flytta. Jag var ännu vårdledig och vi tänkte att vi skulle stanna i Schweiz i ett till två år.

Nu har det gått sex år.

– Det är min uppfattning att schweizarna uppskattar finländare. Flyttar man från Finland är det ganska lätt att passa in.

Linda har gått flera språkkurser, integrerat sig i samhället och blivit behörig att jobba med socialt arbete.

– Ett mål var att kunna jobba i Schweiz. Den här hösten har jag nått det målet. Jag ska jobba på ett kristet dagis tre dagar i veckan.


De har alltid husrum och mat

Trots att familjen trivs i Schweiz är det inte alltid lätt att skapa djupa vänskapsrelationer.

– Jag upplever att det är svårt att komma schweizarna in på livet. Men jag har blivit god vän med grannfrun i kvarteret och det är jag väldigt glad för.

Mest har familjen finländska vänner.

– Men också där har vi varit aktiva och skapat vänskapsrelationer. Jag ser med stor tacksamhet på de vänner vi har fått möta – sådana som vi inte hade fått möta om vi inte flyttat utomlands.

Hon är också tacksam för alla vänner som besöker familjen i Schweiz.

– Det kan vara rätt så ensamt att flytta utomlands. Att få besök från Finland uppskattar jag mycket. Det kan också vara svårt att vårda relationer när man bor i olika länder.

– Jag säger alltid att om ni bara bokar biljett, har vi husrum och mat.


Sammanhang och trygghet

Hemma i Winterthur lyssnar hon gärna på Radio Vega och läser finlandsvenska tidningar på nätet.

Men den enda tidningen som hon får i postlådan är Kyrkpressen.

– Jag tycker om känslan när jag får Kyrkpressen i ett kuvert hem. Det ger en känsla av sammanhang och trygghet.

Christa Mickelsson


LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet