En församlingslokal är mer än bara väggar, konstaterar Mats Lindgård.

Var finns församlingens hem?

BORGÅ.

Svenska församlingshemmet i Borgå ska säljas. Det leder till en viss
hemlöshet för både verksamhet och anställda.

11.11.2021 kl. 11:32

Förra året fattades ett principbeslut om att Svenska församlingshemmet i Borgå ska säljas i stället för att renoveras.

– Men vi har blivit lovade att vi får ha verksamhet och arbetspunkter i församlingshemmet till vårterminens slut. Vad som händer sedan är oklart i det här skedet, berättar Mats Lindgård som är kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Svenska församlingshemmet inrymmer just nu verksamhet för olika grupper samt arbetspunkter för kantorer, diakoniarbetare och missionssekreterare. En del verksamhet och anställda har redan nu flyttat ut.

– Ungdomsverksamheten och ungdomsarbetsledarna har flyttat till Domprostgården som ligger några hundra meter från domkyrkan. Vi hade vissa frågetecken kring om vi får ungdomarna att komma dit, eftersom det är längre från centrum. Men det har gått över förväntan, och ungdomarna har gjort gården till sin. Vi har mer ungdomar på samlingarna nu än före pandemin.

I Domprostgårdens sidobyggnad är också barnverksamheten installerad sedan tidigare.

Just nu är det egentligen prästerna som är mest hemlösa eftersom de överlät sina rum i Domprostgården till ungdomsverksamheten. I deras dagliga arbete behövs plats både för skrivbordsjobb och för att träffa församlingsmedlemmar.

– Vi har provisoriska lösningar för prästerna på Lundagatan i det finska församlingshemmet. På Lundagatan ska det också ordnas med sammanhängande utrymmen för alla de anställda som inte finns på Domprostgården. Tidtabellen för det här projektet är dock ännu oklar.

I Finska församlingshemmet finns också vissa delar av förvaltningen.

Själv har Mats Lindgård jobbat mycket på distans under sina trettio år i arbetslivet.

– Men alla har inte rymligt hemma för att förbereda sig och skriva. I vilket fall som helst är en arbetsgivare skyldig att se till att de anställda har vettiga och ändamålsenliga utrymmen. För tillfället har prästerna inte det.

Bedömningen är att det utöver Domprostgården, Borgå domkyrka och Finska församlingshemmet skulle behövas ytterligare plats för församlingens verksamhet. Det har talats om hyrda lokaler i närheten av centrum, men frågorna är fler än svaren.

– Det är psykiskt belastande för anställda att inte veta hur det blir med arbetsrum och verksamheten, jag skulle unna dem och medlemmarna att frågetecknen rätas ut så snabbt som möjligt, säger Lindgård.

Mer än bara väggar

Ur ett övergripande perspektiv borde församlingarna klara sig med så lite fastigheter som möjligt för att få mer pengar över till verksamhet och avlönad personal, funderar Lindgård.

– Visst kan man säga att de kyrkliga byggnaderna bara är väggar, men det är ändå mer än bara det. En plats där man har samlats i årtionden har blivit viktig för människorna som träffas där. Vi behöver något som känns som hemma, som är bekvämt och där vi trivs. Det är det som gör kyrkliga avyttringar så svåra.

För församligens identitet är det viktigt att ha en fysisk förankring, anser han.

– I vår strategi för de kommande åren har vi angett att domkyrkan och fastigheterna i närheten av den ska vara en förankring för oss, men allt får inte plats i kyrkan och Domprostgården.

Ulrika Hansson


Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42