Coronapass eller inte – det är frågan.

Går ett coronapass ihop med kyrkans budskap?

CORONAPASS.

Att kräva ett coronapass av konsertbesökare i kyrkan är inte uteslutet. Men utgångspunkten är att gudstjänster och förrättningar är öppna för alla.

10.11.2021 kl. 15:45

Kan kyrkliga besökare avkrävas bevis på att de vaccinerat sig mot covid-19?

– I den ena vågskålen har vi att kyrkan inte ska göra skillnad på folk, i den andra hur vi ska ordna så trygga samlingar som möjligt, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Beredskapschefen i Helsingfors stift och tillika Helsingforsbiskopens specialmedarbetare, Satu Huttunen, uppgav i tidningen Kotimaa att det inte är uteslutet att ett coronapass kan krävas i kyrkorna i Helsingfors om coronaläget förvärras och rekommendationerna blir mer strikta. Utgångsläget skulle ändå vara att gudstjänster och förrättningar förblir öppna för alla, medan ett coronapass kunde bli aktuellt vid exempelvis en konsert.

Frågan har inte ännu diskuterats officiellt i Borgå stift och kyrkan har ingen klar och uttalad linje, påpekar biskop Bo-Göran Åstrand, men samtidigt kan frågan segla upp inför jul.

– Jag vill inte föregripa den här frågan i och med att jag inte hunnit diskutera med kyrkoherdarna, men om man reflekterar kring att det skulle bli aktuellt med ett coronapass så är det de enskilda församlingarna som får fatta beslut, och då kan vi från domkapitlet ge riktlinjer och betona saker att vara uppmärksam på. I dagsläget har jag svårt att föreställa mig ett coronapass vid gudstjänster och förrättningar. Alla måste ha rätt att delta, säger Åstrand.

Domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson är inne på samma linje.

– Utgångsläget borde vara att kyrkan är öppen för alla. Jag tror inte att coronapasset är lösningen på den här frågan. Man kan bli sjuk även om man är vaccinerad, och man kan vara smittospridare utan att veta om det.

Ett coronapass skulle kanske närmast vara en möjlig väg att gå när det gäller enskilda publika tillställningar som en konsert, men också där finns alternativ; både Åstrand och Henricson anser att vi klarar oss långt med de försiktighetsåtgärder som är bekanta sedan tidigare.

– I våra kyrkor är det möjligt att hålla avstånd, och vi kan också använda munskydd och decinficera händerna. På det viset är det ganska tryggt att vistas i kyrkan, säger Henricson.

– Jag är glad att vi har kommit så här långt. Församlingarna har jobbat hårt för säkerheten och kunnat ordna samlingar. Det har kostat mycket för anställda och medlemmar, men det är överlag ett väl utfört jobb. Det vill jag gärna lyfta fram, säger Åstrand.

Ulrika Hansson


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00