Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

Kommunikationen i Esbo väcker blandade känslor

TVÅSPRÅKIGHET.

Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska.

13.10.2021 kl. 16:45

Esbo svenska församling saknar just nu informatör, och det finns röster som säger att det beror på hur arbetet är organiserat. För ett par år sedan inleddes ett pilotprojekt inom kommunikationen vid samfälligheten i Esbo. Det innebar att den svenska församlingens informatör blev en del av samfällighetens finskspråkiga kommunikationsteam.
– Informatören är anställd av Esbo svenska församling och lönen går från den svenska församlingens budget. Ändå äts stora delar av den svenska kommunikationsbudgeten upp av samfällighetens projekt, säger Sheila Liljeberg-Elgert, som sedan 2007 jobbat som informatör vid Esbo svenska församling, men nu gått i pension.


Hon upplever att det inte finns förståelse för att det finlandssvenska församlingslivet är en egen kultur, som kräver andra lösningar än att man översätter finskt material till svenska.
– Vi borde ha tid att göra material om våra egna anställda och församlingsbor, och samarbeta med de närliggande svenskspråkiga församlingarna, säger hon.

Hon säger att hennes efterträdare reagerade på samma saker som hon själv och att det var en orsak till att hen inte valde att fortsätta.
– Man tar av den minsta församlingen, som skulle behöva den resursen själv, och placerar den personen i en finsk arbetsmiljö.

Hon upplever också det som problematiskt att det inte är definierat hur stor del av arbetsbilden ska handla om samfällighetens information i relation till församlingens egen.
I Borgå stift är lösningen i Esbo unik. I de andra större, svenskspråkiga församlingarna jobbar informatörerna i regel med den egna församlingens information, i den egna församlingen.

Samarbetet gett yrkesgrafiker
Kira Ertman, som är kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att det nya kommunikationsprojektet lett till många fördelar.
– Till exempel till att vi haft tillgång till en yrkesgrafiker som kunnat göra design.
Åsikterna om huruvida det är möjligt att kommunicera på svenska i ett team där en majoritet av teamet består av finskspråkiga går isär bland dem KP talat med. Ertman menar att alla anställda i en tvåspråkig samfällighet kan använda sitt eget modersmål.

Skulle det vara okej att leda ett möte och skriva en mötesrapport på svenska?
– Ja. Min uppfattning är att det råder en väldigt stor förståelse för svenskan i Esbo kyrkliga samfällighet, säger Ertman.

Uppfattar du att du som svensk kyrkoherde i Esbo behöver vara en vakthund för det svenska?
– Jag upplever inte att det skulle finnas en sån stämning att vi skulle behöva vara på vår vakt, säger Ertman.

Skärmdump från Esbo svenska församlings Facebook-sida.

Sheila Liljeberg-Elgert säger att hennes erfarenhet är att flera i kommunikationsteamet inte kan svenska så bra att den svenska kommunikatören kan komma med mötesinlägg på svenska – för att inte tala om att leda möten på svenska.

Samfällighetens kommunikationschef Urpu Sarlin säger att språket vid kommunikationsenheten till vardags är finska.
– Men den senaste tiden har jag sagt att man förstås får prata svenska också om man vill. Om någon inte förstår något får man be om preciseringar.

Hon menar också att den svenska sakkunniga i kommunikation i första hand ska ta hand om Esbo svenska församlings information.
– Vid sidan av kan hen assistera den tvåspråkiga informationen. Informatören kan mycket fritt forma sin egen arbetsbild.

"Man behöver ett team"
Jannika Lassus, som är viceordförande i församlingsrådet i Esbo svenska församling, uppfattar att informatören jobbar i samfällighetens finska team för att få stöd av andra som har samma expertis.
– Det är väldigt mycket begärt att en människa ensam ska klara av all teknik, därför behöver man ett team.

På församlingsrådets möte har man diskuterat hur samarbetet påverkar det svenska informatörsarbetet.
– Där tyckte vi att det var viktigare att vi får en snygg, fungerande och mångsidig produkt, som då också är på svenska. Det lät bra.

Kan det då finnas kulturella skillnader som gör att allt som fungerar på finska inte fungerar på svenska?
– Jag kommer inte på något på rak arm, det kan ju förstås finnas någon verksamhet som inte finns i den svenska församlingen. Som språkforskare tänker jag att man anpassar texten enligt målgruppen.

Ser du risker med att närmaste chefen är finskspråkig och jobbar vid samfälligheten?
– Är man anställd som sakkunnig inom information och kommunikation skulle jag kanske till och med se det som en större risk att ha en präst eller kyrkoherde som närmaste chef. Det är bättre att ha en chef som vet vad man håller på med och känner till vad arbetet går ut på.

Erika Rönngård och Sofia Torvalds


Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47