Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.
Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.

Tänk om Gud ger oss mer än vi orkar bära?

utmaningar.

När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam.

13.10.2021 kl. 11:18

– Jag har alltid varit barnkär. Jag minns att jag var superglad och ivrig när vi väntade Anni. Jag brukade skoja med min fru Heidi och fråga varför det måste ta nio månader – kan jag inte få träffa babyn redan efter sex månader?

Anni var familjens första barn, men föddes med en cp-skada på grund av syrebrist under förlossningen.
– Jag är fortfarande glad över Anni, men många saker gick fel under förlossningen.
I dag är Anni fyra och ett halvt år gammal, och Nirupam Smart tycker fortfarande att det känns svårt att se barn i samma ålder som henne.
– Tanken far alltid genom mig: om allt skulle ha gått bra skulle Anni också ha varit sådan.

När Anni föddes och allt blev upp och ner skrev han första raden till låten One Day at a Time (En dag i taget) som släpptes tidigare i höst, men det har tagit tre år innan den blev klar.
– När man får ett barn med specialbehov tänker man egentligen inte på sig själv längre, man funderar på att barnet inte kommer att leva ett vanligt liv.

I början levde familjen verkligen en dag och en stund i taget. Dagarna kändes så långa – och nätterna ännu längre eftersom Anni inte sov så mycket på nätterna det första året.
– Vi hade inte lyxen att fundera över vad vi ska göra nästa vecka. Nu mår Anni bättre och vi har börjat kunna planera lite mera.

Det har också tagit tid för familjen att lära sig be om hjälp.
– Jag har förklarat för många att för den som fått ett barn med specialbehov är det jättesvårt att be om hjälp eftersom vi inte ens själva vet hur vi ska klara oss med vårt barn.
De kände att så länge personen inte självmant erbjöd sig att hjälpa kunde de inte belasta någon genom att be dem om hjälp.
– Men nu har vi lärt oss, både att be om hjälp och att berätta om vår situation.

Låten och videon One Day at a Time har varit ett sätt för honom att berätta om familjens kamp, men också att belysa hur livet ser ut i andra familjer som är i samma situation. Han har överraskats av hur många som tagit till sig låten och berättat att den varit till hjälp.
– En vän till mig som har det jobbigt just nu har berättat att hon lyssnar på den varje natt innan hon lägger sig.

Anni är väldigt musikalisk, och Nirupam Smart säger att hon valde riffet som hörs i låten.
– Hon blev helt tyst och stirrade när hon hörde riffet, trots att hon varit gnällig innan jag började spela.

Handling berör mer än bön
Han har aldrig haft en blind tro och upplever det självklart att ifrågasätta saker.
– Gud har gett mig ett huvud och jag måste använda det.
Men efter Annis födelse blev tron skakig och han har funderat mycket över meningen med det som hände.
– Hur kan Gud vara så elak att han gjort det här – inte att Han gett oss Anni, men att det här hänt Anni?
– Jag lider av att se på henne när alla andra barn springer. Hon måste sitta i sin stol och bara se på när andra springer och undra: hur känns det att kunna springa, hur känns det att kunna känna på vattnet?

Han har svårt att acceptera att andra säger att det finns en mening med det som skett, eller att Gud inte ger honom mer än han orkar bära.
– Jag säger till dem: Jag orkar inte. Jag tänker inte att det är Gud som ger mig ork, utan att jag älskar Anni så mycket att jag kan göra vad som helst.

Jag tänker inte att det är Gud som ger mig ork, utan att jag älskar Anni så mycket att jag kan göra vad som helst.

Ibland har han blivit frustrerad när någon sagt: jag ber för er.
– Jag har undrat: Kan du inte komma och hjälpa oss i stället? Förstås känns det skönt att veta att någon ber för oss, men om någon visar omtanke genom att erbjuda praktisk hjälp känns det på djupet.
Han minns vänner som levde ett hektiskt liv med små barn och som tog sig tid att laga en stor form med lasagne och ställde den utanför familjen Smarts ytterdörr.
– Det var så omtänksamt och vi var så tacksamma – tänk att vi inte behöver laga mat i dag! Vi hade så fullt upp med Anni.

Just det här sättet att visa omsorg är något som han är van med från sin uppväxt i Indien.
– Min mamma var alltid mån om sådana saker. Hon skickade alltid mat när någon blev sjuk. I u-länder gör man oftare sådana saker.


Mötte nytt tankesätt
Det är tungt att bära ett barn som inte orkar hålla upp huvudet själv. När Anni var ett år gammal och vägde 10–12 kilo blev det väldigt tungt att stå med henne i famnen och de ryggproblem Nirupam Smart haft tidigare blev allt värre.
– Man måste stöda henne med både magen, axlarna, bröstet och ryggen.

Många fysioterapeuter som han träffade sa att hans dotter är så tung att bära att det ger honom ryggproblem.
– Men det löste inte problemet, för Anni försvinner inte ur mitt liv. Till sist fick jag träffa en som sa: Om din rygg är tillräckligt stark kommer din dotter inte ha sönder den.

Det gjorde stort intryck på honom att någon såg problemet och kom med en lösning.
– Han förstorade inte problemet som redan var så stort, han såg på det ur en helt annan synvinkel. Det gjorde mig så motiverad.
Nu har det gått ett och ett halvt år med stretchövningar och ryggträning och Smart säger att det gjort honom till en annan människa.
– Så länge jag gör mina övningar har jag inte längre några problem med ryggen. Tänk att ett tankesätt kan hjälpa så mycket!



Foto: Erika Rönngård

Hur har du förändrats av att vara pappa till Anni?
– Först och främst har jag fått mer tålamod. Jag har varit så impulsiv, men Anni har lugnat ner mig.
Anni – och hans mamma i Indien – har också inspirerat honom att skapa Yotubekanalen The Findian. (Namnet är en ordlek som kombinerar orden för finländare och indier.) Fröet till den såddes när han reste hem till Indien när Anni var ungefär ett och ett halvt.

Under resan såg han ett barn på tågstationen i Kolkota som hade nästan samma diagnos som Anni.
– Jag gick fram och pratade med familjen, och först var mamman så rädd. I Indien ses det som ett straff från Gud, för att du gjort något fel i livet, om du får ett sådant barn. Jag såg att hon blev rädd, och tog fram min telefon och visade videos på min dotter och stämningen blev bättre när hon förstod att jag också har ett barn med cp-skada.

Det är som helvetet om ingen pratar med dig under hela ditt liv.

Han tänkte på hur ensam familjen var, utan stöd från staten och i ett samhälle där deras barns tillstånd ses som skamligt.
– Och så tänkte jag på barnets perspektiv – om föräldrarna är så ensamma, hur mår barnet? Jag tänkte på att Anni förstår allt jag säger. Tänk om de här barnen förstår allt vi säger, men omgivningen inte förväntar sig det och därför inte pratar med dem? Det är som helvetet om ingen pratar med dig under hela ditt liv.
Genom Anni hade han sett vad barn med cp-skador kan göra och det väckte en tanke hos honom.

Normal kan vara olika saker
– Jag fick en idé om att starta något i Indien. Alla har smarttelefoner med Facebook och Youtube, men de förstår inte vad en cp-skada är eller vad det innebär att ha ett barn med specialbehov. Alla välutbildade i Indien pratar om sådana här stora saker på engelska. Då når de bara ytan, men aldrig gräsrotsnivån.

I samma veva letade han också efter material på nätet om orsakerna till att Finland utsetts till världens lyckligaste land. Det var en aktuell nyhet under resan, och hans mamma undrade vad som lett till utmärkelsen. Men han kunde inte hitta något på hindi om ämnet. Han bestämde sig för att om han ska göra något ska han göra det på hindi, ett språk som förstås av 600 miljoner människor.

I sin youtubekanal vill han dela med sig av saker han lärt sig sedan han flyttade till Finland. Han har bland annat pratat om moderskapsförpackningen och om att man inte måste vara aggressiv för att vara manlig.

Den första videon gjorde han om språket och om att många i Indien inte respekterar sitt modersmål. I Indien ses engelskan som ett statusspråk och många väljer bort sitt modersmål till förmån för engelskan.
– Min familj tycker inte att hindi är så viktigt, men jag har sagt åt dem många gånger att mina döttrar förstår hindi men inte engelska. De börjar ändå alltid på engelska. Om de pratar engelska visar de att jag är utbildad.

Ordet normal kan innebära olika saker i olika kulturer. Det är en av de saker han vill visa på genom The Findian.
– I Indien är det till exempel helt normalt att politiker lovar saker men sedan inte bryr sig. Men om en politiker i Finland till exempel lovar bygga skolor och inget händer, då blir folk arga. När jag gör de här videorna får de mig ofta att tänka: wow, tänk att jag befinner mig i Finland där saker fungerar och där folk är ärliga.

Än så länge har han inte pratat om att han har en dotter med cp-skada i The Findian.
– När hon blir äldre och jag kanske har fler följare kommer jag att fråga henne: Är det okej om jag berättar om dig?
Att vara pappa till Anni har gjort honom mera nöjd med livet – och mera tacksam.
– Om vi inte skulle ha haft Anni skulle jag inte ha varit så nöjd just nu. Jag har inte så hög lön och har aldrig varit fixerad vid pengar, men jag har blivit ännu bättre på att handskas med att pengar inte är allt.
– Vi är så tacksamma just nu. Det är så lugnt att vara med Anni och hon sover på nätterna.

Under de drygt fyra år som gått sedan Anni föddes har mycket förändrats till det bättre.
– I början var det en stor kris, men allt som har blivit bättre känns så skönt. Jag tänker mycket på hur det var i början och på att det sedan blev så bra. Det ger mig styrka, och jag tänker: Kanske det blir ännu bättre i framtiden?

Erika Rönngård


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00