John Vikström hoppas att hans inre människa utvecklats under åren. – Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! tillägger han.

Jag känner mig inte gammal

Bokaktuell.

John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han.

30.9.2021 kl. 20:13

John Vikströms nya bok har undertiteln ”Tankar under åren som emeritus”. En finskspråkig bok med liknande tema utkommer också i höst.

– Arbetet med böckerna har jag upplevt lite som en skördetid mitt i sommaren. Jag får skörda det jag har försökt så under mina tjugo år som pensionär.

Att vara människa och kristen handlar ytterst om frihet, säger han i förordet. Frihet i vardagen upplever han också.

– Jag är inte begränsad av sjukdomar. Jag kan cykla, åka skidor och promenera. Jag upplever också en frihet från ett inrutat dagsprogram, och en bekymmerslöshet; Guds barns frihet, som bottnar i att jag tror att jag är i Guds hand.

Läsaren får ta del av föreläsningar och predikningar han hållit. Han rör sig bland annat kring teman som åldrande.

– Det känns lite overkligt att fylla nittio, men jag får finna mig i det. Jag känner mig inte gammal egentligen.

I boken citerar han Paulus som skriver: Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. Vikström är lite osäker på om han känner igen sig i det, även om han märker att den yttre människan i någon mån blir svagare.

– Det talas vackert om det här när man pratar om åldrande, men jag skulle vara lite försiktig. Jag hoppas att min inre människa har utvecklats under de här åren. Det är viktigt att slå vakt om de andliga rötterna i ens liv, och att bevara en viss nyfikenhet på livet. Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! Det ska jag inte uttala mig om.

I sin bok återkommer John Vikström ofta till Jesus kärlek till alla utstötta.

Vad skulle du bjuda på och vad skulle ni prata om ifall du fick Jesus som lunchgäst?

– Han var säkert van vid att äta fisk där vid Genesarets stränder, så jag skulle bjuda på fisk. Jag skulle vilja fråga honom lite närmare om hur det var att vandra omkring där, möta människor och hjälpa dem.

– Och de där frestelserna i öknen: Hände de på riktigt eller var det bara i huvudet? Och så skulle jag också fråga vad han tycker om dagens kyrka och vad han vill att vi ska göra.

Jämlikhet och människovärde

John Vikström har haft tillfälle att grundligt fundera på vad kyrkan borde fokusera på för att överleva. Han räknar bland annat upp att vi ska leva ut en glad och frimodig andlighet, satsa på verksamhet som verkligen berör människors tankar och känslor, göra frivilliga delaktiga i meningsfulla uppgifter samt fånga upp unga efter konfirmationstiden.

– Ett problem som kyrkan har i dag är att den av många uppfattas negativt när det gäller jämlikhet och människovärde. Vi behöver inte göra om kristendomen för att tydligare verka för det här.

Som biskop fick han tidvis utstå hård kritik, inte minst för sin bibelsyn och sin ståndpunkt i frågan om homosexulitet.

– Visst har jag fått kring öronen så att det känts. Jag har räknat med att det hör till naturaförmånerna som ledare, men kritiken tar på, det är inte fråga om annat.

Ett råd han tagit fasta på fick han när han skulle gå från forskarlyan till att vara biskop.

– Ärkebiskop Martti Simojoki sa: Se till att din bild är hel när du tittar dig i spegeln, då orkar du. Se till att du aldrig handlar i strid med dina högsta och heligaste värden, ditt samvete!

I den avslutande delen av boken ingår flera predikningar John Vikström hållit när han har jordfäst nära vänner.

– Det har varit på en gång svåra och kära uppgifter. Vid varje jordfästning blir jag påmind om uttrycket memento mori, kom ihåg att du är dödlig. Jag blir också påmind om vad det kristna hoppet betyder för mig själv så jag inte bara pratar tomma ord.

Ulrika Hansson


PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54