Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.
Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

Planetens gårdskarlar kör biogas- eller elbil

KLIMATET.

Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik.

– Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han.

29.9.2021 kl. 18:21

Vilken typ av bil ska man satsa på i framtiden? Den frågan funderar många på just nu. De främsta alternativen till förbränningsmotorerna som vi har just nu är elbilar och biogasbilar. En av dem som funderar är trädgårdsmästaren Marianne Bränn, anställd av Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och ansvarig för samfällighetens miljödiplom.

– Vi når inte upp till målet att få en kolneutral kyrka år 2030 genom att lista olika saker. Det måste ju ske en förändring. Men alla har inte råd med en elbil. Jag vill ha praktiska och inte filosofiska svar, säger hon under en presentation av en kommande hållbarhetsdag som Jakobstads svenska församling ska ordna.

Hon är inte nöjd med de verktyg som kyrkan gett för att uppnå målet.

– Jag är inte överens med att vi får poäng för miljödiplomet då vi bygger laddningsstationer vid kyrkorna med tanke på kostnaderna. I stället borde vi fokusera på hur vi ska uppnå målet med en kolneutral kyrka. Vi bor på landsbygden medan de flesta människor som har dragit upp riktlinjerna bor i Helsingfors och åker kollektivtrafik.

Planetens gårdskarl

Mats Björklund ser att kyrkans perspektiv i klimatfrågan handlar om förvaltarskap.

– Vår primära uppgift är att vara planetens gårdskarl. Miljöarbete handlar om människans förhållande till skapelsen medan kristen tro handlar om människans förhållande till skaparen. Kyrkan borde ha en egen och bättre infallsvinkel i miljöfrågan och inte upprepa det som andra säger.

Som bonde tänker han att han tar hand om det här på Guds uppdrag.

– Jag har fått en liten del av den här skapelsen som jag ska förvalta. När jag gör räkenskap för vår Herre kommer han kanske att fråga hur korna hade det.

Teologen Jan-Gustav Björk håller med.

– Kyrkans perspektiv är att vara trädgårdsmästare i skapelsen. Men kyrkans perspektiv är också att vi har hopp. Greta Thunberg är en idol för mig. Men varken hon eller någon annan klimatförespråkare ger något hopp utan säger att vi måste bättra oss. Utifrån vår kristna tro är Jesus tecknet på Guds största ingripande i den här världen och att Gud verkligen vill denna värld, hela kosmos, väl. Han engagerar sig i världen genom Jesus Kristus. Bibeln slutar också med att Gud upprättar hela skapelsen, säger han.

Jimmy Österbacka, också han teolog, säger att förvaltning inte bara handlar om att se en massa resurser som kan utnyttjas. Det handlar om att vårda och bevara, som det grekiska ordet för förvalta betyder i grundtexten.

– I sin bok Därför sörjer jorden tar Peter Halldorf upp forskning som lägger ord på vad klimatkrisen riktigt handlar om. Han hänvisar till en ortodox teolog som säger att vi egentligen inte behöver en ny etik lika mycket som vi behöver ett nytt etos, alltså ett sätt att förhålla oss till världen. Det handlar om vår blick. Vi måste se skapelsen som Guds älskade värld. Hela verkligheten är värdefull. Hela verkligheten kan bli ett sakrament, alltså berätta om Gud.

För Purmobon Niclas Sjöskog ligger de närmaste tankstationerna för biogas i Jakobstad och i Jeppo.

Metallerna saknas

Men tillbaka till bilarna. Vad ska man satsa på?

– Någon har sagt att när det gäller miljön så tenderar vi att låta det perfekta bli det godas motsats. Vi lägger en enorm massa krut på att fundera på om jag ska ha en gasbil eller en elbil. Båda är goda alternativ. Huvudsaken är att vi slipper den tunga brännoljan, säger Björklund.

Det behövs alltså både elbilar och gasbilar och helst ännu flera alternativa drivmedel.

– Vi kan inte ställa om alla bilar i världen till elbilar på en gång. För två år sedan hörde jag Bolidens VD säga att det inte finns tillräckligt med metaller att bygga alla batterier som behövs. De har inte ens hittats. Skulle vi hitta dem idag så tar det tio år innan man kan utvinna dem, säger Niclas Sjöskog.

Han har valt en gasbil som han kör med i jordbruket.

– Jag konstaterade att begagnade gasbilar är väldigt billiga i Sverige. Jag köpte en VW Transporter paketbil årsmodell 2009 som är fabrikskonverterad till biogas .

Simon Ekstrand har å sin sida valt att köpa en begagnad Nissan Leaf årsmodell 2013 som familjens andra bil. Den har byggts från grunden som en elbil med batteripaket, inverter och elmotor. Från förr har familjen en laddningshybrid.

– Vi märkte ganska snabbt att det är så mycket roligare att köra på el än på bensin. Det är mjukare, skönare och tystare på alla sätt, och framförallt billigare. När vi skulle skaffa en bil till så köpte vi en begagnad elbil för att uttryckligen köra korta sträckor med.

Räckvidden och bristen på laddnings- och tankningsstationer är problem för både Nykarlebybon Ekstrand och Purmobon Sjöskog. Ekstrands elbil har en räckvidd på 100 kilometer. Sjöskog har installerat en extra gastank i sin paketbil och har ökat räckvidden från 350 till 600 kilometer. Både den närmaste snabbladdningsstationen och biogasstationen finns i Jakobstad. Det är där Sjöskog tankar på bilden på denna tidnings första sida.

– Idag sker utvecklingen inom bilindustrin absolut mest inom batteritekniken. Formen på det 24 kilowatts batteripaket som finns i min bil från 2013 är exakt samma som finns i 62 kilowatts batteripaketet i dagens modell. Det ger en räckvidd på över fyrahundra kilometer. Det paketet passar också min bil.

Elbilen kan man tanka hemma, men inte lika snabbt. Sjöskog måste däremot tanka i Jakobstad eller Jeppo. I södra Finland finns det gott om tankningsstationer för gasbilar, men ska man norrut krävs planering, den närmaste finns i Uleåborg.

– Det går ännu att köra person- och paketbilar till en tanknings- eller laddningsstation. Men till en grävmaskin eller en skogsmaskin måste man föra ut bränslet. Den frågan är ännu olöst, säger Sjöskog.

Hållbarhetsdagen med bilutställning, korta föredrag och paneldiskussion om kyrkan
och klimatet ordnas vid Församlingscentret i Jakobstad den 2 oktober med början kl 12.

Johan Sandberg


Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46