Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

Planetens gårdskarlar kör biogas- eller elbil

KLIMATET.

Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik.

– Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han.

29.9.2021 kl. 18:21

Vilken typ av bil ska man satsa på i framtiden? Den frågan funderar många på just nu. De främsta alternativen till förbränningsmotorerna som vi har just nu är elbilar och biogasbilar. En av dem som funderar är trädgårdsmästaren Marianne Bränn, anställd av Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och ansvarig för samfällighetens miljödiplom.

– Vi når inte upp till målet att få en kolneutral kyrka år 2030 genom att lista olika saker. Det måste ju ske en förändring. Men alla har inte råd med en elbil. Jag vill ha praktiska och inte filosofiska svar, säger hon under en presentation av en kommande hållbarhetsdag som Jakobstads svenska församling ska ordna.

Hon är inte nöjd med de verktyg som kyrkan gett för att uppnå målet.

– Jag är inte överens med att vi får poäng för miljödiplomet då vi bygger laddningsstationer vid kyrkorna med tanke på kostnaderna. I stället borde vi fokusera på hur vi ska uppnå målet med en kolneutral kyrka. Vi bor på landsbygden medan de flesta människor som har dragit upp riktlinjerna bor i Helsingfors och åker kollektivtrafik.

Planetens gårdskarl

Mats Björklund ser att kyrkans perspektiv i klimatfrågan handlar om förvaltarskap.

– Vår primära uppgift är att vara planetens gårdskarl. Miljöarbete handlar om människans förhållande till skapelsen medan kristen tro handlar om människans förhållande till skaparen. Kyrkan borde ha en egen och bättre infallsvinkel i miljöfrågan och inte upprepa det som andra säger.

Som bonde tänker han att han tar hand om det här på Guds uppdrag.

– Jag har fått en liten del av den här skapelsen som jag ska förvalta. När jag gör räkenskap för vår Herre kommer han kanske att fråga hur korna hade det.

Teologen Jan-Gustav Björk håller med.

– Kyrkans perspektiv är att vara trädgårdsmästare i skapelsen. Men kyrkans perspektiv är också att vi har hopp. Greta Thunberg är en idol för mig. Men varken hon eller någon annan klimatförespråkare ger något hopp utan säger att vi måste bättra oss. Utifrån vår kristna tro är Jesus tecknet på Guds största ingripande i den här världen och att Gud verkligen vill denna värld, hela kosmos, väl. Han engagerar sig i världen genom Jesus Kristus. Bibeln slutar också med att Gud upprättar hela skapelsen, säger han.

Jimmy Österbacka, också han teolog, säger att förvaltning inte bara handlar om att se en massa resurser som kan utnyttjas. Det handlar om att vårda och bevara, som det grekiska ordet för förvalta betyder i grundtexten.

– I sin bok Därför sörjer jorden tar Peter Halldorf upp forskning som lägger ord på vad klimatkrisen riktigt handlar om. Han hänvisar till en ortodox teolog som säger att vi egentligen inte behöver en ny etik lika mycket som vi behöver ett nytt etos, alltså ett sätt att förhålla oss till världen. Det handlar om vår blick. Vi måste se skapelsen som Guds älskade värld. Hela verkligheten är värdefull. Hela verkligheten kan bli ett sakrament, alltså berätta om Gud.

För Purmobon Niclas Sjöskog ligger de närmaste tankstationerna för biogas i Jakobstad och i Jeppo.

Metallerna saknas

Men tillbaka till bilarna. Vad ska man satsa på?

– Någon har sagt att när det gäller miljön så tenderar vi att låta det perfekta bli det godas motsats. Vi lägger en enorm massa krut på att fundera på om jag ska ha en gasbil eller en elbil. Båda är goda alternativ. Huvudsaken är att vi slipper den tunga brännoljan, säger Björklund.

Det behövs alltså både elbilar och gasbilar och helst ännu flera alternativa drivmedel.

– Vi kan inte ställa om alla bilar i världen till elbilar på en gång. För två år sedan hörde jag Bolidens VD säga att det inte finns tillräckligt med metaller att bygga alla batterier som behövs. De har inte ens hittats. Skulle vi hitta dem idag så tar det tio år innan man kan utvinna dem, säger Niclas Sjöskog.

Han har valt en gasbil som han kör med i jordbruket.

– Jag konstaterade att begagnade gasbilar är väldigt billiga i Sverige. Jag köpte en VW Transporter paketbil årsmodell 2009 som är fabrikskonverterad till biogas .

Simon Ekstrand har å sin sida valt att köpa en begagnad Nissan Leaf årsmodell 2013 som familjens andra bil. Den har byggts från grunden som en elbil med batteripaket, inverter och elmotor. Från förr har familjen en laddningshybrid.

– Vi märkte ganska snabbt att det är så mycket roligare att köra på el än på bensin. Det är mjukare, skönare och tystare på alla sätt, och framförallt billigare. När vi skulle skaffa en bil till så köpte vi en begagnad elbil för att uttryckligen köra korta sträckor med.

Räckvidden och bristen på laddnings- och tankningsstationer är problem för både Nykarlebybon Ekstrand och Purmobon Sjöskog. Ekstrands elbil har en räckvidd på 100 kilometer. Sjöskog har installerat en extra gastank i sin paketbil och har ökat räckvidden från 350 till 600 kilometer. Både den närmaste snabbladdningsstationen och biogasstationen finns i Jakobstad. Det är där Sjöskog tankar på bilden på denna tidnings första sida.

– Idag sker utvecklingen inom bilindustrin absolut mest inom batteritekniken. Formen på det 24 kilowatts batteripaket som finns i min bil från 2013 är exakt samma som finns i 62 kilowatts batteripaketet i dagens modell. Det ger en räckvidd på över fyrahundra kilometer. Det paketet passar också min bil.

Elbilen kan man tanka hemma, men inte lika snabbt. Sjöskog måste däremot tanka i Jakobstad eller Jeppo. I södra Finland finns det gott om tankningsstationer för gasbilar, men ska man norrut krävs planering, den närmaste finns i Uleåborg.

– Det går ännu att köra person- och paketbilar till en tanknings- eller laddningsstation. Men till en grävmaskin eller en skogsmaskin måste man föra ut bränslet. Den frågan är ännu olöst, säger Sjöskog.

Hållbarhetsdagen med bilutställning, korta föredrag och paneldiskussion om kyrkan
och klimatet ordnas vid Församlingscentret i Jakobstad den 2 oktober med början kl 12.

Johan Sandberg


PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21