Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.
Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

Maria och Tomas Höglund: Vi är i det här för att vi båda vill det

parrelation.

Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam.

29.9.2021 kl. 09:22

De träffades i Jakobstad. Marias storebror spelade i samma band som Tomas, och 13-åriga Maria fick ”på nåder” komma med och sjunga backing.

– Då var jag tretton och Tomas var nitton. Men vi blev ihop först när jag var sexton, år 1995, säger hon.

När man inleder ett förhållande som ung är man inte en färdig människa. Man kan växa åt väldigt olika håll.

– Det är en sak vi pratat om väldigt mycket, eftersom jag var så ung och ofärdig när vi blev ihop, säger Maria.

– Det måste finnas rum att få bli den man är, och att förändras. Då går det att leva tillsammans. Men om man tror att det ska vara som det alltid har varit, då går det inte.

Tomas säger att de med jämna mellanrum i livet kommit till en punkt då de känt att det varit dags för något nytt.

– Vi har stått vid ett vägskäl och valt en ny väg, säger han.

– Ja, för egen del har jag kunnat känna att jag inte är nöjd med hur det är. ”Jag vill inte ha det så här, det är inte så här jag ser dig eller mig.” Det kan vara en förhandlingsfråga också. Och ibland vet man inte vad man vill, säger Maria.



– Folk kommer till oss och bubblar: Oj vad ni är ett härligt par! Och vi är liksom: Är vi det? Ibland säger vi till varandra att de måste se något som vi tar för givet, säger Maria.


Kvantitet, inte kvalitet

Musiken har varit deras gemensamma grej, ett sammanhang där de haft vänner och byggt upp en social gemenskap. De har sjungit i församlingskörer och ungdomskörer, i gospelkörer och band.

– När vi flyttade till Helsingfors jobbade vi båda med musikalen Les Misérables på stadsteatern. Det har varit en så stor del av våra liv att jag undrar om vi hållit ihop om vi inte varit i det tillsammans, säger Tomas.

Musiken har krävt mycket också i tid.

– Under tiden med Les Misérables hade jag precis fått min första lärartjänst. På dagarna jobbade jag i skolan och om kvällarna spelade vi. Det var tre till fem spelningar i veckan, och det höll på i ett och ett halvt år, säger Tomas.

Att musiken krävt engagemang och tid av båda betyder också att de förstår varandra.

– Jag vet hur mycket musiken betyder för Maria. Och Maria vet vad den betyder för mig. Det har varit fint att också ha möjligheten att göra en del av det tillsammans.

Båda har tidigare deltagit i Voice of Finland var för sig. I höst sändes en Voice All Stars-säsong där de deltog tillsammans.

– Det är jätteintensivt och pressande och man måste fatta blixtsnabba beslut. Hela tiden ska man lära sig nya låtar. Det var så skönt att vara två, säger Tomas.

Maria påpekar att det talas mycket om kvalitetstid när det kommer till parförhållanden.

– Men jag tror på kvantitet. Hur mycket man än tycker om varandra måste man vara tillsammans för att förhållandet ska fungera. För oss har det varit viktigt att ha mycket tid tillsammans. Då man delar man det mesta klarar man det mesta.



Maria och Tomas Höglund har tidigare tävlat i Voiceof Finland var för sig – nu gjorde de det tillsammans. De slogs ut före finalerna men njöt ändå stort av äventyret. FOTO: Voice of Finland/Nelonen




Självklarheterna man inte tänker på

De glömmer ofta bort vilket stöd de har i varandra.

– Folk kommer till oss och bubblar: Oj vad ni är ett härligt par! Och vi är liksom: Är vi det? Ibland säger vi till varandra att de måste se något som vi tar för givet, säger Maria.

Har ni förändrats mycket, eller är ni i grunden samma människor som ni var då ni blev ihop?

– Jag tycker Tomas är ganska mycket som han alltid har varit, säger Maria.

Tomas håller med, men tillägger att han inte tar allt som givet på samma sätt som han gjorde som yngre.

– Jag har insett att jag är dödlig, och att jag måste passa på och njuta nu för jag vet inte så mycket om morgondagen. Det som jag känner passionerat för har blivit viktigare för mig. Som ung kunde jag gå med i något bara för att någon bad mig, och det gör jag inte längre.

Maria säger att hon kämpar mycket med frågan om självständighet.

– Jag var väldigt självständig som ung, sedan lärde jag mig att också vara osjälvständig, och sedan växte jag mot större självständighet igen. Det här tycker jag hör till de svåraste sakerna i livet: att kunna vara nära varandra men också kunna ta avstånd från varandra.

Periodvis har hon dragit sig tillbaka för att jobba med saker som varit en utmaning för henne själv.

– Och sedan har jag fått kämpa med att våga närma mig igen och be om hjälp och behöva den andra. Det är ganska slitsamt att hålla på som ett dragspel!


Hittar kompromisser

De växte båda upp i församlingssammanhang och delar samma tro. Det är något som präglat deras förhållande – och något som de lätt ser som en självklarhet.

– Jag tror att det är meningen att vi ska vara tillsammans, och då kämpar vi för det. Det kanske låter jättenaivt att säga så idag! säger Maria.

– På många sätt har det funnits en klar väg för oss, men vi kompletterar varandra och står ut med varandras dåliga sidor, säger hon.

Tomas påpekar att deras tro och värderingar kan komma in när det gäller småsaker.

– Som bilköp. Att vi bestämmer att vi lämnar det i Guds händer.

De ber inte tillsammans och har varsitt personliga andaktsliv.

– Men det skulle kännas hemskt att leva tillsammans med någon som tänker att ens tro är något helt galet. Jag tror inte vi fattar hur skönt det är att inte behöva slåss om den saken, säger Maria.


Om ni inte var gifta, skulle ni då vara vänner?

– Jo, jag tror det. Jag tror vi skulle hänga ganska mycket, och också bli störda på varandra, eftersom vi har så olika behov, säger Maria.

Tomas är en rutinmänniska.

– Jag är helt nöjd om jag får jobba, träna och syssla med musik i studion. Jag tycker om att det är inrutat, säger han.

Maria är mer flexibel och spontan.

– Ibland känner jag att jag måste utmana Tomas och skapa lite kaos i hans liv!

De har fått hitta kompromisser för att lösa olikheterna.


Har ni någon gång haft en kris i ert äktenskap?

– Jo, konstaterar de, flera stycken.

Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

– Jag minns att vi hade en kris nångång och jag kände att nu orkar jag inte mer. Då pratade jag med pappa om det. Han sa: ”Är det du som har en kris eller är det ni som har en kris?” Jag har märkt att i fyra av fem fall är det jag som har en kris, inte vi. Det är faktiskt stor skillnad. Men man vill inte se det, säger Maria.

Tomas har jobbat med bagage från sin egen uppväxt.

– Det är sådant som kan leda till kris innan jag inser att det är något som jag måste lista ut själv.

De har också gått i parterapi.

– Det var ett jättebra sätt att lösa upp de knutar vi hade just då, säger han.

Båda tycker att parterapi borde vara obligatoriskt för alla par – och helst innan problemen hinner växa sig så stora att någondera parten redan gett upp.

– Det som har hjälpt mig, som har stort frihetsbehov, är att inse att jag är i det här förhållandet av fri vilja. Vi är båda här för att vi vill, säger Maria.


Vilken är din partners bästa sida?

– Marias ärlighet. Hon är otroligt ärlig! Hon är ärlig mot vem som helst. Det kan vara jobbigt ibland, men det är ett drag jag beundrar och älskar henne för, säger Tomas.

– Det jag uppskattar mest med Tomas är att han är så snäll. Genomsnäll. Ibland för snäll. Han vill väl och vill aldrig ha konflikter. Det skulle behövas fler människor som han, sådana som alltid ställer upp för andra, säger Maria.

Text och foto: Sofia Torvalds


de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

förföljelse. Den ideella organisationen Open Door har släppt sin årliga rapport över den religiösa förföljelsen i världen. Rapporten visar att 7106 kristna dödades 2015, och att 2425 kyrkor förstördes, skriver tidningen Sändaren. 18.1.2016 kl. 12:29
Enligt Elin Sandholm är grunden för en hållbar garderob bra material i kläderna.

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44
Fredrik Kass, Cecilia Wester och Benjamin Sandell vill erbjuda gemenskap och trygghet åt unga vuxna som kämpar på i en allt osäkrare värld.

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26
Konserten ”Välkommen hem” ordnas tisdagen den 19.1 kl. 19 i Johannes kyrka.

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48
Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet.  Foto: Snoan

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09
Församlingssekreterare Kerstin Wikström och kyrkoherde Timo Viinikka inventerar rekvisitaförrådet inför trettondagens julspel i Olaus Petri kyrka i Helsingfors.

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00
Här, på tidningsryggen, har Kyrkpressens vits haft sin plats sedan över 20 år tillbaka.

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

Kjell Lönnqvist var social och inkluderande, skämtade ofta och bjöd på sig själv, skriver Camilla Ekholm.

Nekrolog. Ungdomsarbetsledare Kjell Lönnqvist saknas av familj, vänner, kolleger och ungdomar. Han gick bort i mitten av september. Kyrkoherderde Camilla Ekholm i Sibbo svenska församling har skrivit en nekrolog. 9.11.2021 kl. 13:48
– Den handlar om den där skörheten vi alla bär men hellre skriver om än lever i, säger Britta Hermansson om sin nya bok "Gud gömmer sig bakom en björk".

Kyrkodagarna. Britta Hermansson från Sverige talar på kyrkodagarna på Åland den 12–14 november. – Jag vill alltid utgå från den plats där vi möts och känner igen våra egna liv. 8.11.2021 kl. 17:20
Ett varierat program ordnas för ungdomarna hela helgen.

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20
Janette Lagerroos ser fram emot att återvända till Houtskär som kaplan.

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27
Måttet är rågat, säger Harry S. Backström och avgår som kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46