Mao Lindholm: Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete.

skrivande.

"Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?"

29.9.2021 kl. 06:00

Orden är viktiga. Och meningarna. Och de visuella motiven. Det vill säga det tekniska utförandet. Det som ögat ser. Det jag kallar Hjärnarbetet. Men viktigare är det som är ristat mellan raderna, det där outsagda där man också kan skymta tankens undertoner och förnimma en speciell melodi. Det som bara uppenbaras under huden. Det som ger texten liv, som berör och kanske upprör – djupdykningarna i känslobrunnen alltså. Med andra ord: Hjärtarbetet.

Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete. Vi har båda ett block till förfogande; skulptörens är av sten och synligt, mitt består av en oformlig ordmassa och är osynligt. Men båda vet vi att motivet finns där fördolt, det är bara att hacka bort det som är överflödigt, fila ner det som skymmer.
”Bara”!?

Ord är små verktyg, meningar mejslar och hammare. Och jag griper tag i den fragila tankebiten som knappt någon form har, känner med handen på den, skrapar lite försiktigt med min penna, knäpper på datorns tangentbord. Och anar ett obestämt sug i magbottnen, känner en puls. Men jag vet aldrig vad som väntar bakom alla dessa glosor och trassliga tankar som uppenbarar sig och snabbt försvinner igen. Så jag fortsätter att utmana tystnaden trots att tinnitusen överröstar örontrumpeten och väggklockan ihärdigt pockar på uppmärksamhet.

Efter en timme är jag beredd att ge upp, men fortsätter. Efter två timmar noterar jag några sammanhängande idétrådar. Efter tre timmar lägger jag en nästan färdig kolumntext åt sidan, äter min lunch, går ut på terrassen och andas in fuktigt strilregn och undrar vad livet har för mening i dag. Och jag frågar: Har de meningar jag skriver något samband med den mening jag söker i livet, av livet? Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara? Och är då också alla dessa mina digitala fotografier och toner sist och slutligen bara provisoriska bandage runt en ömtålig hud?

Kanske. Men jag är rädd att skriva någon på näsan. Eller, ännu värre – hugga i sten.

Mao Lindholm


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00