Mao Lindholm: Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete.

skrivande.

"Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?"

29.9.2021 kl. 06:00

Orden är viktiga. Och meningarna. Och de visuella motiven. Det vill säga det tekniska utförandet. Det som ögat ser. Det jag kallar Hjärnarbetet. Men viktigare är det som är ristat mellan raderna, det där outsagda där man också kan skymta tankens undertoner och förnimma en speciell melodi. Det som bara uppenbaras under huden. Det som ger texten liv, som berör och kanske upprör – djupdykningarna i känslobrunnen alltså. Med andra ord: Hjärtarbetet.

Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete. Vi har båda ett block till förfogande; skulptörens är av sten och synligt, mitt består av en oformlig ordmassa och är osynligt. Men båda vet vi att motivet finns där fördolt, det är bara att hacka bort det som är överflödigt, fila ner det som skymmer.
”Bara”!?

Ord är små verktyg, meningar mejslar och hammare. Och jag griper tag i den fragila tankebiten som knappt någon form har, känner med handen på den, skrapar lite försiktigt med min penna, knäpper på datorns tangentbord. Och anar ett obestämt sug i magbottnen, känner en puls. Men jag vet aldrig vad som väntar bakom alla dessa glosor och trassliga tankar som uppenbarar sig och snabbt försvinner igen. Så jag fortsätter att utmana tystnaden trots att tinnitusen överröstar örontrumpeten och väggklockan ihärdigt pockar på uppmärksamhet.

Efter en timme är jag beredd att ge upp, men fortsätter. Efter två timmar noterar jag några sammanhängande idétrådar. Efter tre timmar lägger jag en nästan färdig kolumntext åt sidan, äter min lunch, går ut på terrassen och andas in fuktigt strilregn och undrar vad livet har för mening i dag. Och jag frågar: Har de meningar jag skriver något samband med den mening jag söker i livet, av livet? Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara? Och är då också alla dessa mina digitala fotografier och toner sist och slutligen bara provisoriska bandage runt en ömtålig hud?

Kanske. Men jag är rädd att skriva någon på näsan. Eller, ännu värre – hugga i sten.

Mao Lindholm


val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53