Mao Lindholm: Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete.

skrivande.

"Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?"

29.9.2021 kl. 06:00

Orden är viktiga. Och meningarna. Och de visuella motiven. Det vill säga det tekniska utförandet. Det som ögat ser. Det jag kallar Hjärnarbetet. Men viktigare är det som är ristat mellan raderna, det där outsagda där man också kan skymta tankens undertoner och förnimma en speciell melodi. Det som bara uppenbaras under huden. Det som ger texten liv, som berör och kanske upprör – djupdykningarna i känslobrunnen alltså. Med andra ord: Hjärtarbetet.

Jag tänker ofta att skrivandet på många sätt påminner om skulptörens arbete. Vi har båda ett block till förfogande; skulptörens är av sten och synligt, mitt består av en oformlig ordmassa och är osynligt. Men båda vet vi att motivet finns där fördolt, det är bara att hacka bort det som är överflödigt, fila ner det som skymmer.
”Bara”!?

Ord är små verktyg, meningar mejslar och hammare. Och jag griper tag i den fragila tankebiten som knappt någon form har, känner med handen på den, skrapar lite försiktigt med min penna, knäpper på datorns tangentbord. Och anar ett obestämt sug i magbottnen, känner en puls. Men jag vet aldrig vad som väntar bakom alla dessa glosor och trassliga tankar som uppenbarar sig och snabbt försvinner igen. Så jag fortsätter att utmana tystnaden trots att tinnitusen överröstar örontrumpeten och väggklockan ihärdigt pockar på uppmärksamhet.

Efter en timme är jag beredd att ge upp, men fortsätter. Efter två timmar noterar jag några sammanhängande idétrådar. Efter tre timmar lägger jag en nästan färdig kolumntext åt sidan, äter min lunch, går ut på terrassen och andas in fuktigt strilregn och undrar vad livet har för mening i dag. Och jag frågar: Har de meningar jag skriver något samband med den mening jag söker i livet, av livet? Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara? Och är då också alla dessa mina digitala fotografier och toner sist och slutligen bara provisoriska bandage runt en ömtålig hud?

Kanske. Men jag är rädd att skriva någon på näsan. Eller, ännu värre – hugga i sten.

Mao Lindholm


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet