År 2018 började kyrkans centralförvaltning arbetet med en ny fastighetsstrategi. Kyrkostyrelsen anställde en konsult för uppdraget.
– Konsulten hade en färdig agenda, som gick ut på att man i framtiden inte behöver egna arbetsrum, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå.
Domkapitlets personal kände att konsulten inte lyssnade på deras önskan att få stanna kvar och jobba i det anrika domkapitelshuset från år 1759, som underhållits väl och motsvarar deras behov.
– Konsulten negligerade fullkomligt de fakta vi presenterade. Till sist var vi tvungna att beställa ett utlåtande av en professor i arkitektur för att reda ut de kulturhistoriska värdena, samt ett utlåtande av ett utomstående revisionssamfund för att de siffror vi presenterade skulle tas på allvar, säger Henricson.
Flera domkapitlet var i samma situation. I Borgå stift hade domkapitlet ett starkt stöd i stiftsfullmäktige och centrala personer i Borgå.
Konsultens förslag antogs inte.
– Men då hade en ansenlig tid och summa satts ned på ett arbete som var helt onödigt. Att kämpa mot en från början missanpassad utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel.
Henricson påpekar att domkapitlen är skilda ämbetsverk som leds av biskopen i respektive stift. Också Kyrkostyrelsen är ett eget ämbetsverk.
– Kyrkostyrelsen kan inte bestämma över hur domkapitlen arbetar eller hur man använder de budgetmedel man tilldelats.
Lars-Eric Henricson är nöjd med att det nya förslaget till fastighetsstrategi beaktar varje ämbetsverks behov.
– Att märka att sunt förnuft och gott judicium ännu fungerar i kyrkan känns förstås bra. Att domkapitlet stannar kvar i huset vid Kungsvägen känns också rätt och riktigt. Domkapitlet i Borgå stift är det äldsta ämbetshuset i Finland som fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål, säger han.